Ingenjören som räddade Apollo 13-astronauterna – med silvertejp och kartong

När en syrgastank exploderade på Apollo 13 fick ingenjören Ed Smylie ett dygn på sig att rädda livet på tre astronauter. Lösningen blev ett improviserat bygge av plast från rymddräkter och silvertejp. Nu har han avlidit, 95 år gammal.

Angelica Söderberg

Publicerad 19 maj 2025 kl 12.53

Annons

LÄS MER

Ingenjörens snilleblixt förhindrade katastrofen

Den 13 april 1970, nästan mitt emellan jorden och månen, small det. En syrgastank exploderade ombord på Apollo 13 och resan mot månen fick avbrytas för en livsfarlig räddningsaktion.

Utredningen skulle senare visa att en inbyggd elvärmare i syrgastanken, som var en del av dess regleringssystem, hade skadats redan före flygningen. Tanken hade tappats från låg höjd på Kennedy Space Center och bytts ut, men värmaren gick felaktigt på en högre spänning än den var konstruerad för. Under rymdfärden kortslöts överhettade kablar i tanken, vilket orsakade en kraftig explosion i servicemodulen.

Explosionen rev upp ett hål i rymdfarkosten och fick syresystemet i kommandomodulen att haverera. Besättningen – Jim Lovell, Jack Swigert och Fred Haise – tvingades ta sin tillflykt till månlandaren. Problemet var att den byggdes för två personer, som skulle vistas i den en kortare tid, inte för att klara av den koldioxid som bildades från tre personer under den tid det skulle ta att återvända till jorden.

Ed Smylie i en talarstol, han ser engagerad ut och gestikulerar med ena handen. — Ed Smylie vid en prisutdelning på Space Center Houston 2005.

60 ingenjörer jobbade på en lösning

I sitt hem i Houston satt Nasa-ingenjören Ed Smylie och hörde om olyckan via nyhetssändningarna på tv. När han fick veta att besättningen hade tvingats ta sin tillflykt till månlandaren förstod han direkt vad det innebar. Han ringde till avdelningen för livsuppehållande system på Nasa:s Johnson Space Center, där han var avdelningschef, och sa: ”Jag kommer in”.

Han samlade de omkring 60 ingenjörerna och började jobba på en lösning. Problemet var att filtren för koldioxidrening i kommandomodulen som skulle kunna användas var fyrkantiga – i landaren runda.

”Du kan inte trycka in en fyrkantig plugg i ett runt hål,” konstaterade Smylie i dokumentären Apollo 13: A Race Against Time. I senare intervjuer berättade han hur lösningen kom till: ”Vi visste exakt vad som fanns ombord – för vi hade byggt systemen. Vi skrev en lista, lade ut prylarna på bordet och sa: Låt oss få det här att fungera.”

Annons

Prisades av president Richard Nixon

Inom 24 timmar hade ingenjörerna skapat en lösning av kartong från en manual, plastpåsar från astronauternas kläder, en slang från en rymddräkt och silvertejp. Det fungerade. Koldioxidnivåerna sjönk och astronauterna kunde andas under de två dygn det tog för Apollo 13 att återvända till jorden och landa i Stilla havet.

Dåvarande amerikanska presidenten Richard Nixon delade ut Frihetsmedaljen till teamet och nämnde särskilt Ed Smylie och hans kollega, biträdande chefen James Correale. Men Ed Smylie själv höll låg profil. ”Det var inte raketforskning, även om det råkade handla om rymden. En ingenjörsstudent hade kunnat räkna ut det”, sa han i en Nasa-intervju 1999.

Annons

Chef för Nasa-avdelning

Nyligen avled Ed Smylie, vid 95 års ålder. Han föddes på juldagen 1929 i Mississippi, utbildade sig till ingenjör och anställdes på Nasa efter att ha hört president John F Kennedys löfte om att sätta en man på månen.

Under sin karriär blev han chef för den avdelning som ansvarade för astronauternas livsuppehållande system.