TEKNIKHISTORIA
Räddat industriarv: Pythagoras motorfabrik blev ett prisat museum
Aktiebolaget Pythagoras började med tre snillen och ett fabriksbygge utan någon plan för vad som skulle produceras. I dag är fabriken ett industrihistoriskt kulturarv, som Norrtäljeborna gick man ur huse för att rädda från rivning.
Publicerad
Annons
Ett patent på en pappersklämma, och på en mekanisk räkneapparat. Det var vad de tre grundarna – ingenjören Knut Pauli, verkmästaren Waldemar Haglund och filosofie licentiaten Ivar Hultman – hade med sig in i företaget när Aktiebolaget Pythagoras stiftades i Norrtälje augusti 1898.
Vad de också bar med sig var ett brinnande intresse för teknik och innovation, i en tid när innovatörer som L M Ericsson, Alfred Nobel och Gustaf de Laval nyligen hade startat ”snilleindustrier” – framgångsrika företag grundade på egna uppfinningar.
Det var en tid för snillen, menade de tre Pythagorasgrundarna, och rivstartade bygget av en fabrik. Vad som skulle produceras fanns det däremot ingen plan för.
– Det är fascinerande att det kunde växa fram en fabrik utifrån de här galna idéerna. Verksamheten på Pythagoras började inte blomstra förrän tändkulemotorn kom i produktion, innan dess var det helt klart lite spretigt i verksamheten. Men hela den här historien visar så tydligt att allt var möjligt under den här tiden, säger Erika Grann, chef för Pythagoras industrimuseum i Norrtälje.
Låsprodukter och spretig tillverkning
I nutid är Pythagoras ett dubbelt prisat kulturarv som visar fabriksmiljön som den såg ut på tidigt 1900-tal, med ett flertal fungerande tändkulemotorer och remdrivna maskiner. Allt ser ut som när fabriken slutligen, efter två konkurser, bommades igen. Halvfärdiga produkter finns kvar från när arbetarna stängde av svarvar och arborrar i den stora maskinhallen för sista gången.
Men för att hoppa tillbaka till historiens början. De tre grundarna av Pythagoras hade hoppats mycket på räknemaskinen, som de hade patent på när företaget startades. Men den visade sig inte fungera i praktiken – den ställdes ut på Parisutställningen 1900, men kom inte längre än så. Produktionen i fabriken ägnades i stället åt just lite spretig tillverkning. Det som huvudsakligen tillverkades var låsprodukter, efter att företaget AB Svenska Låsfabriken blev en del av Pythagoras.
Men det tillverkades och reparerades även en för den här tiden ovanligt stor bredd av produkter. I orderböckerna syntes allt från reparation av ångpannor till tillverkning av buffertar till järnvägsvagnar, propellrar, ljusstakar och prydnadsföremål i mässing.
Idérikedomen syns även i variationen av produkter i företagets patent, menar Östen Runelind, motorexpert som var med och startade föreningen Pythagoras Vänner på 1980-talet.
– Det finns 15 patent från Pythagoras verksamhet, de flesta på låsdelar och olika låskonstruktioner, men även motorer och verkstadsmaskiner, säger han.
Annons
Tändkulemotorn lyfte Pythagoras
Under första halvåret 1903 togs första steget från låsverkstad till motorfabrik. Svensk-Engelska Motorfabriken lade en beställning på motorer, och det dröjde inte länge förrän företaget hade införlivats i Pythagoras. Låstillverkningen såldes till Eskilstuna, och produktionen av motorer tog fart.
– Med tändkulemotorn (se faktaruta här nedanför) kom en kraftkälla som de flesta faktiskt hade råd att köpa och som dessutom var driftssäker och nästan omöjlig att slita ut. Det ledde till en mekanisering av bland annat jordbruket och fiskenäringen, som Pythagoras blev en viktig kugge i, säger Erika Grann.
Motorerna från maskinhallen i Norrtälje började gå på export över hela världen, till länder som Ryssland, Tyskland och Sydamerika. Så småningom även länder i Asien och Afrika. I boken Pythagoras av Hans Landberg återges hur nya motormodeller utvecklades varje år. Marknadens behov synes vara omättligt.
– Företagets storhetstid var före första världskriget. Men sedan vände det. Efter krigsslutet gick det fruktansvärt dåligt för hela Sveriges verkstadsindustri, och Pythagoras blev konkursmässigt, säger Östen Runelind.
Fabrikens produktionssiffror för tändkulemotorer höll i sig en bit in i 50-talet, men sedan tynade verksamheten ut. Fiskebåtarna drevs nu i stället av moderna dieselmotorer och kvarnar och tröskverk i lantbruket av stationära elmotorer. År 1964 såldes den sista motorn från Aktiebolaget Pythagoras.
Annons
Hot om rivning
Efter nedläggningen stod fabriken övergiven och förföll i en allt snabbare takt och 1983 köptes fastigheten av byggnadsfirman Anders Diös. Planen var att riva byggnaden och bygga bostäder på platsen.
– Jag läste skriverierna i tidningarna om att fabriken skulle rivas. Och det tänkte vi förstås inte tillåta! Då var fabriken i ett väldigt dåligt skick, och vi fick inte så mycket stöd i början när vi tog upp hur industrihistoriskt viktig den här platsen är, berättar Östen Runelind.
Antikvariska undersökningar visade att den bevarade arbetsplatsen var unik på flera sätt, men det var ändå nära att grävskoporna slukade fabriken. Det var först när Norrtäljeborna gick man ur huse och demonstrerade för dess bevarande och vänföreningen engagerade länsantikvarien som det hela stoppades, i formen av en interimistisk byggnadsminnesförklaring – dagen innan maskinerna skulle börja rivas ut.
”Fantastiskt engagemang för fabriken”
I dag är fastigheten renoverad i sin helhet. Arbetet utfördes till stor del av en skara eldsjälar, som därtill fick igång kursverksamhet i antikvarisk byggnadsvård i fabriken med stöd av länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Fyra år tog det att få ordning på fabriken.
– Det jag tycker är så fantastiskt är engagemanget från vanligt folk. Norrtäljeborna bestämde sig för att rädda fabriken, och så blev det. Sedan beslutade sig eldsjälar för att rusta upp den, och resultatet ser vi i dag, säger Erika Grann.
En utmaning i att utöka verksamheten är att ha tillräckligt många aktiva som kan finnas på plats och köra maskinerna när museet har öppet. Vänföreningen har omkring 150 medlemmar, men fick de önska så skulle det vara att få fler motorintresserade som har tid att finnas på plats för att låta besökarna lyssna på dunket från tändkulemotorernas storhetstid.
Fakta
Tändkulemotorn – ett nästan outslitligt kraftpaket
Den första kända råoljemotorn med glödkula konstruerades omkring 1891 av brittiska ingenjören Herbert Akroyd Stuart i England. Det blev en grund för tekniken som sedan vidareutvecklades till tändkulemotorn.
Tändkulemotorn var en långlivad förbränningsmotor som spelade en viktig roll i jordbruk, fiske och småindustri från 1900-talets början. Den fungerade genom att en metallkula värmdes upp med blåslampa före start. Den heta kulan antände bränslet – oftast fotogen eller råolja – i en förbränningskammare.
Motorn var enkel, driftssäker och långsamgående, ofta med 300–500 varv per minut. Tändkulemotorer byggdes i olika varianter: stationära, mobila, luft- eller vattenkylda.
I Sverige började de tillverkas i början av 1900-talet, bland annat av Pythagoras i Norrtälje, som exporterade motorer till hela världen. Motortypen fasades ut efter andra världskriget, men det finns fortfarande exemplar kvar i drift.
Lästips: Boken Pythagoras med Hans Landberg som huvudredaktör, Yngve Rollofs rapport Tillverkare av marina tändkulemotorer i Sverige.
