Med hjälp av modern teknik kunde de äldsta stenverktygen på utgrävningsplatsen i Elfenbenskusten tidsbestämmas till 150 000 år.Foto: Max Planck Institute, Jimbob Blinkhorn/MPI-GEA
Ny upptäckt ritar om människans evolution: ”En helt ny berättelse”
En sovjetisk utgrävningsplats från 1980-talet bar på gömda hemligheter om människans historia. Fynden kan tvinga forskarna att tänka om kring hur våra förfäder levde.
- Vi upptäcker en helt ny berättelse om människor som gjorde oväntade saker, säger forskaren Eleanor Scerri.
En 15 meter djup reva i den ivorianska marken har gett flera nya pusselbitar till mänsklighetens historia. På 1980-talet grävde sovjetiska forskare ut ett dike i den västafrikanska regnskogen, där flera stenåldersfynd gjordes. Men dåtidens teknik tillät inte en effektiv tidsbestämning av föremålen. Så 2020, under början av pandemin, återvände ett internationellt forskarlag till platsen.
- Det rinner ett vattendrag i närheten, som är i perfekt storlek för människor. Det är inte ett stort läskigt med krokodiler och flodhästar, men så pass stort att människor enkelt kunde hämta sitt vatten där, säger Eleanor Scerri vid tyska Max Planck-institutet.
Fantastiska bevarandeförhållanden
Det som är speciellt med platsen är också att det är regnskog och enligt klimatmodeller har varit det i hundratusentals år. I sedimentlagren hittades stenverktygen. Med hjälp av modern teknik kunde de äldsta tidsbestämmas till 150 000 år. Dessutom kunde forskarnas sedimentprover slå fast att det faktiskt var en regnskog på platsen vid den tidpunkten.
- Vi har fantastiska bevarandeförhållanden till den milda grad att vi kunde se de ståndarknapparna som innehåller pollen, som växterna släpper rakt ned. Så vi vet att de växterna fanns här lokalt, säger Scerri.
Professor Elanor Scerri under en annan utgrävning. Pressbild.Foto: Max Planck Institute
Samtidigt hittade man inte så mycket spår av gräs, som hade varit där om det rört sig om mindre skogsplättar, eller galleriskogar som följer ett vattendrag.
- Så vi vet att det är en djup, tät djungel och att folk bor där. Dessutom är stenverktygen ovanliga.
Tidigare har forskare ansett att regnskogar varit en slags barriär för de tidiga människorna. Fynden är mer än dubbelt så gamla som de tidigare äldsta bevisen, som dessutom kommer från Sydostasien.
Livet för urtidsmänniskorna var väldigt annorlunda där jämfört med att leva på mer öppna grässlätter.
- Där ser man andra människor och djur på långt håll. I regnskogen måste man ha andra jaktmetoder, säger hon och tillägger att nutida jägarsamlarfolk i regnskogar använder nät och fällor.
Annons
Återkom till platsen
Scerri tror att regnskogsfolket antagligen var separerade från kusinerna på savannen.
- Människor är väldigt anpassningsbara, men också specialister. När man väl anpassat sig till ett område tenderar man att stanna där.
En del stenverktyg som hittats är annorlunda jämfört med liknande fynd som gjorts i savannlandskap. "Det är mycket troligt att det har med skogsarbete att göra, att hugga ner träd, sådant som krävs när man lever i tät vegetation", säger Eleanor Scerri.Foto: Jimbob Blinkhorn/MPI-GEA
Forskarna hittade fynd på utgrävningsplatsen som var betydligt yngre, 20 000 år. Det finns även fynd daterad till den yngre stenåldern (10 000–2 000 före vår tideräkning), och högst upp ännu yngre krukskärvor.
- Så folk har återkommit till den här platsen igen och igen. Antagligen för att det är en rätt trevlig plats, säger hon.
Annons
Inget Edens lustgård
Eleanor Scerri argumenterar för att forskningen bidrar till att rita om kartan för mänsklighetens ursprung. De äldsta människorna tros ha uppstått för 300 000 år sedan. Den rådande bilden har varit att människan uppstod på en plats i Östafrika i en viss typ av landskap, "nästan som en Edens lustgård". Men Scerri och hennes kollegor tror att människan kan ha uppstått på flera håll i Afrika i olika ekosystem, innan man så småningom utvandrade från kontinenten.
Platsen grävdes ut av ett sovjetiskt forskarlag på 1980-talet. Det nya forskarlaget hann dit precis i tid för att ta nya prover. Nu är platsen förstörd av gruvverksamhet. Pressbild.Foto: Jimbob Blinkhorn, MPI-GEA
Antagligen är bilden av att människan inledningsvis levde i harmoni med naturen också betydligt mer komplex – att den tidiga människan genom sin närvaro antagligen påverkade djur och natur.
- Nu vet vi att människan inte undvek afrikanska regnskogarna. Det ger oss viss kontext för att förstå beteenden som går bortom livet i Afrika – att vi har en unik anpassningsförmåga som hjälper oss att flytta in i alla de olika miljöerna som finns i världen i dag. Det är en del av berättelsen om hur vi till slut hamnade på Antarktis och månen, säger hon.
FAKTA
Studien
Det internationella forskarlaget har undersökt sedimentlager och fynd från verktyg skapade av människor från en utgrävningsplats i Elfenbenskusten.
Forskarna har använt sig av elektronspinnresonans och luminiscensdatering (OSL) för att tidsbestämma spåren. Det har kompletterats med analyser av bladvaxisotoper, fytoliter och pollen som hittats i sedimenten för att slå fast vilken typ av växtlighet det var på platsen.
Att verktygen hittats i regnskog för 150 000 år sedan visar att djungeln inte var någon barriär för de tidiga människorna. Studien publiceras i tidskriften Nature.
