PIONJÄRER
Hennes kod tog oss till månen
Margaret Hamiltons beräkningar tog oss till månen. Och gjorde henne till en stjärna.
För de drygt 650 miljoner tv-tittare som följde månlandningen
framstod det som om nästan hela operationen gick som på räls. Men bakom
kulisserna hade denna milstolpe i mänsklighetens historia behövt ställas in
helt – om det inte vore för en handfull rader kod.
Med sina 4 kilobyte RAM-minne, och en processor på 2,048
megahertz, var månlandarens dator en teknisk triumf; helt och hållet
skräddarsydd för ändamålet. Det gällde dock bara om den hanterades exakt som
planerat. Det med dagens mått mätt mikroskopiska arbetsminnet kunde bara utföra
ett fåtal funktioner samtidigt – närmare bestämt sju. Om ett åttonde kommando
matades in, skulle mindre viktiga processer automatiskt prioriteras bort för
att göra plats.
Vilket också var precis vad som råkade hända under själva landningen.
När Buzz Aldrin bad datorn att visa information om landarens position,
triggades ett alarm – ackompanjerat av en fråga till besättningen: Ville de
fortsätta med landningen eller avbryta den?
