Pollenpionjären gjorde Sverige världsledande på frömjöl

Faktum är att Erdtman studerade pollen i över 50 år, i en rad olika länder – och med en ännu längre rad kreativa metoder. Karriären inleddes när han som 22-åring kunde betitla sig pollenanalytiker vid dåvarande Stockholms högskola. Hans doktorsavhandling, publicerad 1921, handlade om ”pollenanalys av torvmossar och marina sediment i sydvästra Sverige”.

Passionen för pollen skulle bara fortsätta att växa under åren som följde. Resten av 20-talet ägnade han åt att genomföra pollenanalyser i Sverige, Storbritannien och Irland. Årtiondet därpå uppfann han en banbrytande kemisk process för att bearbeta pollen och sporer, vilka ska studeras i mikroskop – en metod som sedermera blev känd som ”Erdtmans acetolys”.

Men det var sommaren 1937 som Erdtman genomförde sitt allra mest spektakulära, och snillrika, experiment. Vid den tiden visste man inte säkert i vilken omfattning pollen kunde färdas med vinden innan det ”regnade” ner. Så Erdtman bestämde sig för att ta reda på det – genom att helt enkelt följa efter.

Monterade dammsugare på fartyg

Han bordade fartyget S/S Drottningholm i Göteborg, utrustad med ett par dammsugare (donerade av firman Lux, som sedan skulle ingå i Electrolux), vilka han modifierat med kemiskt behandlade filterpapper för att suga upp pollen. Dessa monterades sedan på fartygets brygga respektive i aktern, varpå såväl dammsugare som Erdtman följde med hela vägen till New York. 

Resultatet – att antalet pollenkorn per 100 kubikmeter luft i snitt var 6,6 över öppet hav (att jämföra med cirka 18 000 korn i luften på land) – publicerades i forskningsartikeln ”Pollen grains recovered from the atmosphere over the Atlantic”.

Liknande experiment genomförde Erdtman även på land, exempelvis på ett vattentorn i Västerås. Faktum är att han dessutom hade planer på att montera dammsugare på flygplan för att ta pollenprover högt upp i luften – vilket förhindrades av andra världskrigets utbrott.

Aktat namn  – förutom i Sverige

I slutet av 40-talet, när han var med om att grunda Palynologiska laboratoriet i Bromma. senare förlagt till Naturhistoriska riksmuseets enhet för botanik, var Gunnar Erdtman på väg att bli ett aktat namn i forskarvärlden – förutom i en specifik del av den. Nämligen Sverige. I hemlandet var det många i akademiska cirklar som skrockade nedlåtande åt hans okonventionella metoder. Den norska paleobotanisten Svein Manum skulle senare minnas, apropå ett tidigt besök på Ertmans laboratorium:

”Oavsett om du studerar modernt eller fossilt pollen känner du till hans arv: det numera internationellt erkända Palynologiska laboratoriet i Stockholm, tidskriften Grana, och hans banbrytande arbete inom pollenmorfologi och växttaxonomi… Men Erdtman led av brist på erkännande inom svensk akademi, och särskilt den högsta taxonomiska hierarkin i Linnés eget land.”

Erkänd för utvecklingen av palynologi

Det har dock förändrats med tiden. I dag är Erdtman erkänd världen över som en ”pollen-pionjär” och helt avgörande för utvecklingen av palynologi. Det är också tack vare hans forskning som det genomförts dagliga pollenmätningar i Sverige ända sedan 1969. Vi är alltså många som har anledning att minnas Gunnar Erdtmans forskargärning med tacksamhet – hur mycket vi än irriterar oss på pollen som sådant.