RYMDEN

Mystik i skyn – den långa färden till norrskenets kärna

Ånga som slungas upp ur ”jordens porer”, trodde astronomen Edmond Halley var en av orsakerna bakom norrsken. I dag vet vi bättre, och svenska forskare har stått för flera viktiga svar på norrskenets gåta.
Norrsken avbildat vid Bosskop under en fransk-svensk expedition till Spetsbergen 1840 med fartyget Recherche. Bland annat mättes norrskenets höjd med triangulering till 90–150 kilometer, vilket stämmer ganska väl med dagens mått på 90–200 kilometer. Teckning: Antoine Bevalet.
Den norska professorn i fysik, Kristian Birkeland (1867–1917), konstruerade en kammare för att simulera norrsken. Utifrån det förklarade han att norrsken bildas när laddade partiklar från solen närmar sig jorden. ”De avböjs i det jordmagnetiska fältet och kommer ner i atmosfären vid polerna, där de ger upphov till norrsken”, förklarade han.
Fysikern Vilhelm Carlheim-Gyllensköld mätte under polaråret 1882–83 in norrsken från Spetsbergen med denna teodolit. Det var en del av ett internationellt samarbete med mätningar på 14 olika platser runt norra halvklotet.
Hannes Alfvén tilldelades Nobelpriset i fysik 1970 tillsammans med franska forskaren Louis Néel för ”grundläggande insatser och upptäckter inom magnetohydrodynamiken med fruktbärande tillämpningar inom olika områden av plasmafysiken”.
Ingenjören Willy Stoffregen, chef för Uppsala jonosfärobservatorium, med assistent vid en norrskenskamera 1956. Observatoriet grundades av Försvarets forskningsanstalt 1952 med syftet att få förbättrad kunskap kring naturliga störningar som kan drabba militära radioförbindelser. Men det utökades snart till att även studera andra himlafenomen, som norrsken.
Jonosfärsobservatoriet registrerade jonosfärens förändringar som reflektor för radiovågor, men utförde dessutom observationer av norrsken med kameror. Så småningom ägnade sig laboratoriet allt mindre åt militär kommunikation, och mer åt grundforskning kring jordens magnetosfär och rymdväder. I dag är det en del av Institutet för rymdfysik som är inrymt hos Uppsala universitet.
En av många bilder på norrsken från jonosfärobservatoriet i Uppsala, denna från 1956.
Sveriges första satellit, Viking, användes för norrskensforskning. Här monteras satelliten på en adapter inför uppskjutningen från den europeiska rymdbasen i Franska Guyana i februari 1986.
När solen får ett utbrott kan laddade partiklar slungas mot jorden, där magnetosfären skyddar oss från stora mängder energirika partiklar. Norrsken uppstår när partiklarna träffar jordens atmosfär och krockar med dess molekyler och atomer. Färgen på norrskenet beror på hastigheten som elektronerna kolliderar med, och på vilken höjd i atmosfären det sker.

Slöjor av ånga, virvlande stoft eller speglat solljus – norrskenets orsaker har gäckat människan sedan urminnes tider. Efter magnifika norrsken 1716 började den vetenskapliga resan mot svaret. Först i satellitåldern har vi hittat det.

Publicerad

Den 6 mars 1716 häpnade människor över hela norra halvklotet av ett makalöst skådespel på kvällshimlen, vars motstycke inte skådats utanför Nordkalotten på över 100 år.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



rymden fysik forskning
LÅNGLÄSNING
pionjärer