Teknikhistoria
100-åringens patent: maskinen som tillverkade majblomman
Den lilla pappersblomman var tänkt som uppmuntran för donatorer till fattiga och sjuka barn. Men majblomman blev snabbt en försäljningssuccé. Den snabbt ökande efterfrågan ledde fram till ett lokalt patent – på en särskild majblommemaskin.
Det här är en artikel från Teknikhistoria 4/2022.
Beda Hallberg var djupt engagerad i Göteborgs frivilliga fattigvård när hon fick sin idé om att skapa majblomman. Från början var den lilla pappersblomman på nål tänkt som en gåva till fattigvårdens donatorer, men det dröjde inte länge efter säljstart den 1 maj 1907 tills den blev en försäljningssuccé.
Priset var 10 öre styck - samma pris som ett ägg vid denna tid. Intäkterna gick de första femtio åren till att ge tuberkulossjuka barn en stärkande och hälsosam ”sanatoriesommar”.
Till en början monterades de dekorativa små blommorna för hand, men år 1946 började en ny maskin användas på tryckeriet Wezäta Melin AB i Göteborg.


– Vi byggde maskinen på plats på tryckeriet, det tog ett år ungefär, säger maskinens konstruktör, ingenjör Gösta Wingne, som när Teknikhistoria når honom planerar för sin nära förestående 100-årsdag.
Den 25 mars 1954 beviljades Gösta Wingne patent på maskinen. I patenthandlingen, med nummer 145624, står det att ”Uppfinningen kännetecknas i huvudsak därav, att den innefattar åtminstone ett stansorgan och en dyna för utstansning av blomblad ur en materialbana och en anordning för att träda nålar genom blombladen”.
Maskinen som tillverkade majblomman var i bruk från 1946 och sköttes under omkring 50 år av ett fåtal personer. Den tillverkade omkring 12 miljoner småblommor per år fram till 1990.

