FARKOSTER

Tunga lyft med Sveriges största pontonkran: ”Kan snurra runt sin egen axel”

En drönarbild där broklaffen har lyfts bort från sina fästen och pontonkranen har backat ett antal meter bort från bron. Det är natt och i bakgrunden syns Stockholms upplysta stadssilhuett.
En natt i november 2023 lyftes den 245 ton tunga broklaffen till anrika norra Danviksbron ner med hjälp av den marina lyftkranen. Våren 2025 sker nästa steg i brorenoveringen när Lodbrok ska lyfta tillbaka den nykonstruerade bron.
En svartvit bild som visar Lodbrok under lyftet av en sektion av lastfartygets skrov.
Lodbrok lyfter den nya sektionen på Transatlantics lastfartyg Scandic på Ekensbergs varv 1970.
Ett ankare som svartnat av tiden på botten hänger i Lodbroks vajrar. Ankaret syns i förgrunden, en grupp människor som tittar på bärgningen syns i bakgrunden.
Pontonkranen bärgar ett av de ankare som fanns omkring Vasaskeppet 1956. Många av dem tillhörde inte Vasa, utan hade fastnat i vraket under de 333 år som det låg på Stockholms ströms botten.
Lodbroks maskinrum med flera maskiner i bild.
Mycket av maskineriet är i original, men de rejäla dieselmotorerna som drev pontonkranen inledningsvis har med tiden bytts ut mot fyra Volvo Penta-motorer.
Volvo Penta-motorerna i Lodbroks maskinrum, till vänster syns vajermaskineriet.
Två av de fyra motorerna driver generatorn, som i sin tur driver kranmaskineriet.
Två män i skyddshjälmar och varselkläder arbetar med kopplingar till lyftkranen. Hässlöbron syns i bakgrunden.
Sedan 2008 ägs Lodbrok av Marine Group som har sitt huvudkontor i Piteå. Förutom uppdrag i Sverige och övriga Norden har pontonkranen fått allt fler jobb i utlandet, främst Polen. På bilden pågår arbete med Hässlöbron.
Lodbrok transporterar Estonias bogvisir över en spegelblank vattenyta.
Lodbrok användes för att flytta det 64 ton tunga bogvisiret från olycksfärjan M/S Estonia till sin nuvarande förvaring på Muskö 2006. Visiret tillhör Sjöhistoriska museets samlingar och förvaras i en klimatkammare på Musköbasen.

Den bärgade delar av Vasaskeppet, fraktade Estonias 64 ton tunga bogvisir – och krockade med Essingebron. Sveriges största flytande lyftkran Lodbrok har varit en välkänd profil sedan den byggdes vid Finnboda varv 1956.

En svartvit bild som visar Lodbrok under lyftet av en sektion av lastfartygets skrov.
Lodbrok lyfter den nya sektionen på Transatlantics lastfartyg Scandic på Ekensbergs varv 1970.

Stockholms hamnkranar höll måttet för lossning av frukt från Sydamerika och andra tunga lyft en bra bit in på 1900-talet. Men när fraktfartygen sedan skulle lastas om med tunga telefonväxlar, generatorer och turbiner, i takt med att exporthandeln från företag som Asea och Ericsson växte, krävdes det mer lyftkraft. 

År 1956 gav Stockholms hamnstyrelse, i dag Stockholms Hamn AB, i uppdrag till Finnboda varv att konstruera en marin pontonkran.

– Lodbrok byggdes från början för att klara omkring 150 ton, men man lade snart till fler trissor i lyftanordningen för att få större utväxling och byggde på stöd för att kranen skulle klara tyngre lyft. Efter det fick hon en lyftkraft på 260 ton. Vi provlyfte 320 ton vid ett tillfälle och det gick jättebra, säger Jonas Regnell, i dag trafikledare på Stockholms Hamn, och tidigare under några år skeppare på Lodbrok.

Kan snurra runt sin egen axel

Inledningsvis kunde pontonkranen ta sig fram för egen maskin mellan uppdragen, med två rejäla dieselmotorer av märket Ruston Paxman V8 i maskinrummet. De byttes så småningom ut mot fyra Volvo Pentamotorer, två till generatorn som driver kranen och två som är kopplade till propellrarna. 

Lodbroks maskinrum med flera maskiner i bild.
Mycket av maskineriet är i original, men de rejäla dieselmotorerna som drev pontonkranen inledningsvis har med tiden bytts ut.
Volvo Penta-motorerna i Lodbroks maskinrum, till vänster syns vajermaskineriet.
Två av de fyra motorerna driver generatorn, som i sin tur driver kranmaskineriet.
Porträttbild på Jonas Regnell iklädd en vit skjorta med Stockholms Hamns logotyp i blått.
Jonas Regnell, tidigare skeppare för Lodbrok i Stockholms hamn.

Efter motorbytet tar sig inte kranen några längre sträckor för egen maskin, utan får bogseras till uppdragen. Men väl på plats är Lodbrok väldigt lättmanövrerad, berättar Jonas Regnell.

– Hon har två Voith Schneider-propellrar monterade diagonalt på skrovet, en i babords akter och en i styrbords för. Det gör att hon är väldigt smidig att använda även där det är trångt. Det går att snurra henne runt sin egen axel och även köra åt alla håll under uppdragen, säger han.

Känd för tunga Vasa-lyft

Lyftkraften i kombination med smidigheten i användandet gav snabbt allt fler uppdrag till Lodbrok, som så småningom kom att bli en välkänd profil i Stockholmsområdet – kanske framför allt för ett prestigefyllt uppdrag som inleddes redan när kranen togs i bruk.

– För oss har Lodbrok varit behjälplig vid två tillfällen. När bärgningen av Vasa inleddes 1956 lyfte kranen, kanske som ett av sina första uppdrag, skeppets stormast, kanoner och ankare från vrakplatsen. Andra gången var 2006 när M/S Estonias bogvisir kördes till en byggnad på Muskö, säger Susanna Allesson-Nyberg, intendent vid Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Ett ankare som svartnat av tiden på botten hänger i Lodbroks vajrar. Ankaret syns i förgrunden, en grupp människor som tittar på bärgningen syns i bakgrunden.
Pontonkranen bärgar ett av de ankare som fanns omkring Vasaskeppet 1956.
Svart-vit porträttbild på Susanna Allesson-Nyberg
Susanna Allesson-Nyberg, intendent Sjöhistoriska museet.

Som Sveriges största marina lyftkran har Lodbrok varit involverad i en rad spektakulära lyft runt om i Sverige och Norden. Under bygget av Essingeledens broar och Stadshusbron i Stockholm, vid konstruktionen av en halvö i centrala Göteborg och i att lyfta delar av bron över Sundsvallsfjärden på plats, för att nämna några exempel. 

För ett år sedan lyfte kranen bort Norra Danviksbron i Stockholm, ett uppdrag som dessutom får en fortsättning våren 2025 när den nykonstruerade bron ska lyftas på plats.

"Ruskigt bra kvalitet på hantverket”

Sedan 2008 ägs kranen av Marine Group med huvudkontor i Piteå. Jan Lundbäck, vd för Marine Group, berättar att Lodbrok får allt fler uppdrag i utlandet, främst i Polen. Nuförtiden ligger kranen oftast i hamn i polska Swinoujscie när hon inte är ute på jobb.

– Vi har gjort ett större underhåll där vi bytt ut en del plåtar i skrovet, och så har vi installerat en till servicekran som lyfter omkring 60 ton. Men för övrigt är kranen sig lik, säger han.

– Den är ju som ett museiföremål, egentligen. Men Lodbrok är i väldigt bra skick, det märks att det var ruskigt bra kvalitet på hantverket när kranen konstruerades.

Hösten 2005 kolliderade Lodbrok med en av Essingeledens broar. ”Lodbrok bogserades under fel bro på vägen till ett jobb vid ett av värmeverken i Stockholm. Den ena kom man under med kranen nedfälld. Inte den andra”, konstaterar Jonas Regnell på Stockholms Hamn. Bilden med Essingeleden i bakgrunden är tagen precis efter krocken, polisförhör pågick på bryggan intill.
Kollisionen var så kraftig att det uppstod sprickor i bron, vilket ledde till omfattande och långvariga trafikproblem under reparationerna. 13 meter av kranen fick bytas ut. I den efterföljande rättsprocessen dömdes entreprenörsföretagets befälhavare på Lodbrok och befälhavaren på bogerbåten Tug för vårdslöshet i sjötrafik och brott mot fartygssäkerhetslagen.