TEKNIKHISTORIA

En omåttlig röra – den krångliga vägen till metern

Ett åttakantigt Besman-mått av järn med tre skalor på stången, märkt med året 1812. Viktenheten fungerade som motvikt till den handhållna hävstångsvågen benämnd just besman eller betsman. Besman förbjöds vid allmän handel 1939, förutom vid fiskhandel.
Ett tvåkannmått från 1862. Måttet användes för säd och liknande torrvaror men var inte särskilt populärt och ersattes snart av kappa och skäppa.
Måttsats för mätning av lod imässing, lod viktualievikt.
Jöns Jacob Berzelius (1779–1848) i en målning av Olof Johan Södermark.
Till slut fick decimalsystemet internationell skjuts genom meterkonventionen, som Sverige godkände 1875. Grunden till metersystemet lades under franska revolutionen.

Att införa decimalsystem och meter i Sverige tog 150 år. Folket stretade emot och ville behålla den spretiga uppsättningen av gamla mått. Kemisten Jöns Jacob Berzelius kämpade hårt för att få slut på den stora oreda han såg.

Publicerad

Rubriken är talande: ”Afskaffandet af allt hvad som hittills förorsakadt oreda”. Jöns Jacob Berzelius, det tidiga 1800-talets stora vetenskapsman med internationell ryktbarhet, skrädde inte orden i Vetenskapsakademiens utredning om ett nytt måttsystem 1822:


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



teknikhistoria mätinstrument