Premium

El åt alla! Stamnätet band ihop Sverige

Rotorn och statorn till en generator för Wargöns kraftverk.
Hurva omriktarstation utanför Lyby, som invigdes sommaren 2021.
Jonas Wenströms uppfinningar lade grunden för Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (Asea) och gjorde det även möjligt att bygga Sveriges första trefas kraftstation vid Hällsjön i Dalarna. Den 15 kilometer långa ledningen mellan Hällsjön och Grängesberg anses vara ”startsträckan” för det svenska stamnätet.
Personal vid Asea:s Emausverkstad i Västerås 1915, vid statorn till en 1 300 kva generator avsedd för växelström.

De stora vattenkraftstillgångarna fanns i norr. De stora behoven fanns i söder. För att elektriciteten skulle komma hela landet till godo behövdes ett nationellt elnät – men för att bygga det måste arga rivaler lära sig samarbeta.

Som ”startsträcka” i det svenska elnätet brukar man betrakta den 15 kilometer långa ledningen mellan Hällsjön och Grängesberg i Dalarna. Den togs i bruk 1893 av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (Asea) under ledning av tekniska chefen Ernst Danielson. Från fyra parallella vattenkraftsturbiner i ett vattenfall vid sjön, lyckades man överföra 300 kilowatt med spänningen 9 500 volt till en järnmalmsgruva i Grängesberg.

Den långa kraftöverföringen blev möjlig tack vare trefas växelström, en teknik som Asea-ingenjören Jonas Wenström nyligen hade utvecklat. Eftersom växelström kan transformeras från lågspänning till högspänning, kan den skickas över längre sträckor utan de överföringsförluster som uppstår när man använder likström.

Wenströms uppfinning blev snabbt betydelsefull för industrin. Tidigare hade man varit tvungen att bygga elektrifierade anläggningar intill strömmande vatten för att producera sin el på plats. Nu fick man större frihet att välja var nya bruk och fabriker skulle placeras, samtidigt som även avsides belägna vattendrag öppnades för elproduktion.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera