Premium
El åt alla! Stamnätet band ihop Sverige
De stora vattenkraftstillgångarna fanns i norr. De stora behoven fanns i söder. För att elektriciteten skulle komma hela landet till godo behövdes ett nationellt elnät – men för att bygga det måste arga rivaler lära sig samarbeta.
Som ”startsträcka” i det svenska elnätet brukar man betrakta den 15 kilometer långa ledningen mellan Hällsjön och Grängesberg i Dalarna. Den togs i bruk 1893 av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (Asea) under ledning av tekniska chefen Ernst Danielson. Från fyra parallella vattenkraftsturbiner i ett vattenfall vid sjön, lyckades man överföra 300 kilowatt med spänningen 9 500 volt till en järnmalmsgruva i Grängesberg.
Den långa kraftöverföringen blev möjlig tack vare trefas växelström, en teknik som Asea-ingenjören Jonas Wenström nyligen hade utvecklat. Eftersom växelström kan transformeras från lågspänning till högspänning, kan den skickas över längre sträckor utan de överföringsförluster som uppstår när man använder likström.
Wenströms uppfinning blev snabbt betydelsefull för industrin. Tidigare hade man varit tvungen att bygga elektrifierade anläggningar intill strömmande vatten för att producera sin el på plats. Nu fick man större frihet att välja var nya bruk och fabriker skulle placeras, samtidigt som även avsides belägna vattendrag öppnades för elproduktion.
