TEKNIKHISTORIA

En lucka i urberget döljer Sveriges normalhöjdpunkt

En av de använda avvägningsstängerna från 1886 uppställd på en ”padda”, en metallklump som stången ställs på. En sådan stång finns kvar på Lantmäteriet i Gävle. Bild ur skriften Sveriges precisionsafvägning 1886–1905.
För att få lejonknoppen i mitten att släppa så nyckelhålet syns krävs ett hemligt handgrepp från Ulrika Rondin, fastighetsförvaltare på Fastighetsverket. Tummen på en punkt och mejsel på en annan. När lejonet snäpper loss går det att öppna den rejält tunga luckan.
I stället för silverskalan som är svåråtkomlig bakom den normalt sett låsta luckan använder man numera järndubbar i berghällen vid höjdpunkten på Riddarholmen
Ett av de avvägningsinstrument av fabrikatet Carl Bamberg från Berlin uppsatt på stativ som inköptes 1886 för att användas under första riksavvägningen. Bild ur skriften Sveriges precisionsafvägning 1886–1905.
Bilder på enkel avvägning med ett litet avvägningsinstrument av Stockholms stad ungefär 1910. Bilderna är hämtade ur boken Stockholms triangel- och polygonmätning skriven av J C Enberg 1916.
Avvägning med Lantmäteriets fordon under 1980-talet.
Höjdpunkt på Kullön i Stockholms län.

Innanför järnluckan på Riddarholmen finns startpunkten för mätning av hela Sveriges höjder. Markeringen sattes på plats 1886 och är den första markeringen för systemet som håller ordning på hela landets topografi.

Publicerad

Riddarholmen är Stockholms allvarligaste stadsdel. Här huserar tunga domstolar och myndigheter och ingen människa bor här. De breda stenlagda kajerna är ofta öde.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



lantmäteriet teknikhistoria