Svenska mått fick fart på Ford

Henry Ford är en av direktörerna som får upp ögonen för CE Johansson och hans 102 passbitar i en kombinationsmåttsats. 1923 erbjuder han svensken att utveckla sina mätmetoder och mätverktyg vid Ford Engineering Laboratory.

De två har ett nära samarbete, och båda är besatta av noggrannhet, kvalitet och precision i tillverkningen.

Överenskommelsen mellan de två går ut på att Ford övertar tillverknings- och försäljningsrätten för måttsatserna i Nord- och Sydamerika, under förutsättning att all amerikansk industri får tillgång till dem.

Johansson bygger upp en verkstad och ett laboratorium med konstant temperatur och luftfuktighet. Efter några år är hans labb bättre än den som USA:s nationella standardiseringsbyrå har i Washington, och till och med bättre än det vid den internationella standardiseringsbyrån i Paris.

Henry Ford säger senare att det hade varit omöjligt att tillverka A-Forden och V8:an i så stora serier, och med så hög kvalitet, utan Johanssons kombinationsmåttsats.

Men det hela börjar drygt ett kvarts sekel tidigare på Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. Vapentillverkningen hör till tidens mest precisionskrävande tillverkning, och CE Johansson får lära sig mycket om mätning och toleranser.

Johansson ser bristerna i mätmetoder och mätverktyg när han kontrollerar tillverkningen av de renoverade vapnen. Han anser att det behövs bättre mätsystem än de gamla mätinstruktionerna, specialgjorda tolkar och den enda mikrometer som finns på faktoriet.

CE Johansson fann lösningar. Han sökte och fick så småningom patent på sin måttsats 1904. Mätteknikföretaget CE Johansson grundades i Eskilstuna 1911. 2002 blev det en del av Hexagon Metrolog inom Hexagon AB, som är en svensk koncern.