TEKNIKHISTORIA

Väderfull skattkista – han vill rädda SMHI:s anrika instrument

Nils Sjödin bär ut en trälåda ur ett väldigt belamrat förråd med instrument staplade i trähyllor
”Det är lite av ett detektivarbete, väldigt spännande”, säger Nils Sjödin, pensionerad SMHI-anställd, om arbetet med att identifiera och dokumentera de omkring 400 instrumenten i ett förråd på myndighetens huvudkontor.
Nils Sjödin fotograferar instrumenten och dokumenterar bland annat årtal och beskrivningar av hur de har använts. Mycket matnyttigt finns i de historiska årsböcker från Hydrografiska byrån som SMHI har bevarat.
En svensktillverkad så kallad Ganser-flygel, döpt efter instrumenttillverkaren Ganser i Wien. Det var inte ovanligt att SMHI kopierade befintliga instrument på marknaden och gjorde egna varianter i sin egen verkstad, eller beställde från svenska tillverkare. Bland de inhemska tillverkarna av instrument fanns bland annat Instrumentsfabriks AB Lyth i Fjugesta som grundades 1861 och fortfarande är verksamt.
Med de propellerförsedda flyglarna mäts flödet i vattendrag. ”Största medelflödet har mätts upp i Göta älv, i genomsnitt nästan 600 kubikmeter vatten per sekund”, säger Nils Sjödin.
Tre varianter av mindre flyglar för mätning av vattenflöden. Den mittersta av dessa tre flyglar är en original-flygel från tyska tillverkaren Ott från 1937, den högra en modernare variant från samma bolag, troligen från 1950-talet. Flygeln längst till vänster är en svensktillverkad kopia, levererad av företaget Nordin & Serrander 1959.
Mätningarna av vattenflöden över hela Sverige inleddes på allvar efter att statliga Hydrografiska byrån etablerades 1908. Efter det började ett arbete över hela Sverige, som här i Njunjes i norrbottniska Jokkmokks kommun.
Den statliga kostnaden som avsattes för att undersöka ”Sveriges färskvatten äro i 1909 års stat upptagna till ett belopp af 61,700 kr”. Mätningarna gällde sådant som vattenstånd, temperatur och nederbörd. Även i små vattendrag som på bilden, som visar mätning med Egnells flygel i Yxstadsbäcken i Östergötland.
Hydrologerna Jenny Axén och Christer Gustafsson har båda provat mäta vattenflöden med de mer historiska flyglarna. ”Jag har mätt en hel del vattendrag i nordligaste Norrland och kan ibland tänka tillbaka på hur hydrologerna hade det däruppe bakåt i historien, vilka risker de tog”, säger Jenny Axén.
En del av de propellerförsedda flyglar som användes får många år sedan, som på bilden, för att mäta bland annat vattenhastighet är fortfarande i bruk för att göra enstaka kontrollmätningar.

I ett förråd på SMHI:s huvudkontor i Norrköping finns nära 400 instrument bevarade för mätning av vatten, väder och vind från 1880-talet och framåt. Men utrymmet behövs till annat, och nu pågår ett febrilt arbete för att dokumentera instrumenten.

Angelica Söderberg
Publicerad

Det är måndag och vårsolen söker sig in i fönstersmygarna på vädermekkat i Norrköping, SMHI:s huvudkontor. Här granskas inte bara det för soltörstande svenskar så viktiga vädret, utan även klimatet i sin helhet. Myndighetsuppdraget är bland annat att förutse förändringar som kan påverka samhället på sikt. 

De äldsta svenska observationsjournalerna för väder kommer från Uppsala år 1722. Och redan på 1800-talet pågick en livlig debatt om nyttan av en kartläggning av Sveriges samtliga vattendrag – sådant som vattenstånd, flöden och temperatur. Till allt detta användes instrument som i vissa fall har bevarats i över 200 år.

– SMHI hittade en förfärlig massa grejer i ett förråd och hörde av sig till mig för att fråga om jag kunde dokumentera det hela. Det är lite av ett detektivarbete, väldigt spännande, säger Nils Sjödin, pensionerad SMHI-anställd, och tar täten in i de långa korridorerna.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



teknikhistoria smhi väder klimat