TEKNIKHISTORIA
Ärligt talat! Därför satte domstolen stopp för lögndetektorn
Sladdar och klämmor fästs på kroppen på den misstänkte. Maskinen registrerar minsta svettning, pulshöjning eller ett snabbt andetag. I lögndetektorns hemland USA används den flitigt men i Sverige satte ett domstolsbeslut stopp.
Publicerad
Annons
Vi utgår nästan alltid från att andra talar sanning. Det kallas för sanningsbias, en reflex nödvändig för oss som flockdjur. Vi behöver lita på varandra för att samhället ska fungera. Men samma reflex gör oss dåliga på att avslöja lögner.
Idén att kroppsliga reaktioner kan avslöja det munnen döljer är gammal. Och den tanken ligger bakom den kontroversiella lögndetektorn.
När lögndetektorn utvecklades i USA under 1900-talet sågs den som en vetenskaplig triumf. Äntligen hade man hittat en metod för att skilja lögn från sanning. Men verkligheten var mer komplicerad.
Ett annat namn på lögndetektorn är polygraf, det betyder ”flera skrifter” och syftar på hur maskinen mäter flera fysiologiska reaktioner – hjärtslag, blodtryck, andning. En polygrafist sköter maskinen och ställer frågor som ska avslöja lögner.
Koll genom kroppsliga reaktioner
Berättelsen om lögndetektorn inleddes redan under 1800-talet när forskning om känslor och kroppsliga reaktioner växte fram.
Vittorio Benussi, italiensk psykolog, påstod 1914 i Die Atmungssymptome der Lüge (Andningssymptom vid lögn) att andningens rytm ändras så att utandningen blir kortare i förhållande till inandning efter en lögn. Skillnaden kan observeras genom att två andetag jämförs: andetagen omedelbart före och efter en utsaga.
Psykologen och advokaten William Moulton Marston byggde en apparat som registrerade förändringar i systoliskt blodtryck, det högsta trycket vid hjärtslag.
Den första användbara lögndetektorn konstruerades 1921 i Kalifornien, av polisen och svenskättlingen John A Larsson. Apparaten mätte blodtryck, puls och andningsmönster.
Larsson använde sig av lögndetektorn i brottsutredningar men fortsatte också att utveckla metoden med hjälp av Leonarde Keeler, senare kallad den moderna polygrafens fader.
Keeler beviljades det första patentet och byggde den första portabla lögndetektorn. Han lade till en fysiologisk parameter, mätning av hudens elektriska motstånd, alltså svettning.
Annons
Förhörsmetoderna utvecklades
William Moulton Marston använde sin version av lögndetektorn i kaxiga reklamkampanjer för rakblad. Senare försökte han få lögndetektorns utslag godkänt som bevis i rättsfallet ”Frye versus United States” 1923. Domstolen avfärdade beviset med motivationen att vetenskaplig bevisning endast godtas om den baseras på principer med ”allmän acceptans”. Detta kom att gälla fram till 1993.
Redan i mitten av 1900-talet var lögndetektorn i stort sett färdigutvecklad, med samma fysiologiska mätningar som används än i dag.
– Det som utvecklats är hur man ställer frågor, tekniker och förhörsmetoder, säger Per-Anders Granhag, forskare vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.
Annons
Förhörde Pettersson om Palmemordet
Den svenska polisen har aldrig använt lögndetektorer. Men i ett rättsfall 1997 åberopades ett utslag av en lögndetektor som bevis. En man som hade dömts för övergrepp på sin dotter överklagade domen till Högsta domstolen och bifogade ett lögndetektortest gjort av den tyske psykologen Udo Undeutsch som ny bevisning. Udo Undeutsch hade några år tidigare förhört Christer Pettersson om Palmemordet med lögndetektor i TV3.
Högsta domstolen konstaterade att det inte är förbjudet att åberopa resultatet från en lögndetektor som bevis, men fallet återförvisades till hovrätten för bedömning. Flera experter inkallades, inklusive Udo Undeutsch och Mats Fredriksson, professor emeritus i psykologi vid Uppsala universitet.
– Det går inte att använda lögndetektorn på ett säkert sätt, du kan peka ut folk som kriminella som inte är det. Det vore fantastiskt om det fanns en kroppslig reaktion som alltid aktiveras just tillsammans med lögn. Som Pinocchios näsa, den som växer bara när han ljuger och aldrig annars, säger Mats Fredriksson.
Hovrätten slog fast att lögndetektorns utslag saknar bevisvärde.
Lögndetektorn ”långt under perfektion”
Men nu genomgår lögndetektorn och forskningen inom området ett uppsving. Polisen i Finland, Japan och flera andra länder använder den. I USA används den till exempel vid anställningsintervjuer. Amerikanska National Research Council (ungefär motsvarande svenska Vetenskapsrådet) konstaterade 2003 att forskning inom området ofta har låg vetenskaplig kvalitet och är partisk. Även om lögndetektorn presterar bättre än slumpen, är dess förmåga att skilja lögn från sanning ”långt under perfektion”.
Den tyngsta kritiken är att lögndetektorn inte mäter lögn utan nervositet.
– Nervositet kan uppstå om man känner sig misstrodd. Den behöver inte bero på lögn, säger Ola Kronkvist, lektor i polisvetenskap på Linnéuniversitetet.
Det finns ingen reaktion i människokroppen som bara aktiveras vid lögner. Starka känslor som vrede, sexuell upphetsning och smärta kan ge samma utslag, liksom vissa mediciner och droger. Dessutom finns det instruktioner att köpa på internet för hur man medvetet kan manipulera lögndetektorn.
