Premium

Finska genombrottet som gav oss vinterdäck

Vulkanisering av gummi, luftfyllda däck och så småningom ett finskt genombrott med vinterdäck. Den rullande utvecklingen har gått snabbt. Foto: NOKIAN TYRES
Vulkanisering av gummi, luftfyllda däck och så småningom ett finskt genombrott med vinterdäck. Den rullande utvecklingen har gått snabbt. Foto: NOKIAN TYRES
Charles Goodyear Foto: GRANGER/REX/TT
Charles Goodyear Foto: GRANGER/REX/TT
Robert Thomson (1822–1873), patenterade ett luftfyllt däck redan 1845. Foto: THE PRINT COLLECTOR/HERITAGE/TT
Robert Thomson (1822–1873), patenterade ett luftfyllt däck redan 1845. Foto: THE PRINT COLLECTOR/HERITAGE/TT
Edouard Michelins team i en bil med luftfyllda gummidäck. Foto: BRIDGEMAN IMAGES /TT
Edouard Michelins team i en bil med luftfyllda gummidäck. Foto: BRIDGEMAN IMAGES /TT
Den klassiska Michelingubben som blivit en välkänd symbol för däckföretaget. Foto: MARY EVANS PICTURE/TT
Den klassiska Michelingubben som blivit en välkänd symbol för däckföretaget. Foto: MARY EVANS PICTURE/TT
Redan tidigt under 1900-talet laborerades det med olika typer av dubb. En inspiration var troligen metodiken som användes inom ismotorsport, där spik fästes i däcken. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Redan tidigt under 1900-talet laborerades det med olika typer av dubb. En inspiration var troligen metodiken som användes inom ismotorsport, där spik fästes i däcken. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Nuvarande Nokian Tyres test av vinterdäck på sjön Pyhäjärvi på 1930-talet. Foto: NOKIAN TYRES
Nuvarande Nokian Tyres test av vinterdäck på sjön Pyhäjärvi på 1930-talet. Foto: NOKIAN TYRES
Utvecklingen av däckens innanmäte, stålkorden (efter engelskans cord, stomme) är en viktig del i den rullande teknikhistorien. Bilden visar uppbyggnad av ett radialdäck. Foto: WIKIMEDIA
Utvecklingen av däckens innanmäte, stålkorden (efter engelskans cord, stomme) är en viktig del i den rullande teknikhistorien. Bilden visar uppbyggnad av ett radialdäck. Foto: WIKIMEDIA
Mönstret har förändrats över tid fram till det som är vanligast i nutid, radialdäck. Foto: JONAS FORSBERG/NATURFOTOGRAFERNA/IBL/TT
Mönstret har förändrats över tid fram till det som är vanligast i nutid, radialdäck. Foto: JONAS FORSBERG/NATURFOTOGRAFERNA/IBL/TT

TEKNIKHISTORIA. Gummidäckens utveckling har rullat snabbt sedan mitten av 1800-talet. Och allra viktigast genombrott för att färdas säkrare på vinterväglag stod ett finskt däckföretag för.

Publicerad
Charles Goodyear Foto: GRANGER/REX/TT
Charles Goodyear Foto: GRANGER/REX/TT

Vulkanisering av gummi

Grunden för däck – och gummi som användbart material – kom sig av en slump. Allmänheten hade redan kommit över den första förtjusningen över det nya gummimaterialet, som visat sig varken klara av värme eller kyla utan att smälta eller stelna. Charles Goodyears (1800–1860) genombrott kom när en bit gummi som han experimenterade med och hade blandat med svavel råkade hamna på en het spis, och fick helt ny och hållbar konsistens. Vulkaniseringen hade upptäckts. Värt att nämna är dock att Olmecfolket i Mellanamerika ägnade sig åt en variant av vulkanisering med hjälp av saft från en vinranka redan 1 600 år före vår tideräkning.

Robert Thomson (1822–1873), patenterade ett luftfyllt däck redan 1845. Foto: THE PRINT COLLECTOR/HERITAGE/TT
Robert Thomson (1822–1873), patenterade ett luftfyllt däck redan 1845. Foto: THE PRINT COLLECTOR/HERITAGE/TT

Dunlops – och Thomsons – luftfyllda däck

Skotten John Boyd Dunlop (1840–1922) lyfts ofta fram som uppfinnaren bakom det första luftfyllda däcket. Han irriterades över hur obekvämt det var att färdas i droska med hjul av trä med en remsa plattjärn runt, och byggde en prototyp av en rund träskiva försedd med en pumpad gummislang. Korrekt är att Dunlop med sitt patent utfärdat 1888 knappast var först. En annan skotte, Robert Thomson (1822–1873), patenterade däcktypen redan 1845 (se bild). De höga kostnaderna var ett hinder för Thomson men kunde övervinnas av John Boyd Dunlop, som gjorde sig ett namn som innovatören bakom luftfyllda däck till cyklar.

Edouard Michelins team i en bil med luftfyllda gummidäck. Foto: BRIDGEMAN IMAGES /TT
Edouard Michelins team i en bil med luftfyllda gummidäck. Foto: BRIDGEMAN IMAGES /TT

Först med däck för bilar

Två bröder blev först med att använda luftfyllda gummidäck på en bil, och därtill att utveckla det lätt avtagbara däcket. André och Édouard Michelin (1853–1931 respektive 1859–1940) tog till en speciell form av marknadsföring för att visa fördelen med de avtagbara däck de hade konstruerat. De arrangerade en biltävling där Michelin-fabrikens anställda helt sonika spred ut spik på vägen för att sedan visa hur fort det gick att laga punkteringarna på deras däck, jämfört med de samtida som var fastlimmade på fälgen.

Redan tidigt under 1900-talet laborerades det med olika typer av dubb. En inspiration var troligen metodiken som användes inom ismotorsport, där spik fästes i däcken. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Redan tidigt under 1900-talet laborerades det med olika typer av dubb. En inspiration var troligen metodiken som användes inom ismotorsport, där spik fästes i däcken. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT

Från snökedjor till dubb

En bit in på 1920-talet var det vanligt att bilisterna hade med sig snökedjor att fästa på de då helt mönsterlösa däcken. Men metoden var tidsödande. Det laborerades med dubb av olika slag, i början olika varianter av spikar som fästes i däcken enligt samma metodik som inom ismotorsport. Från 1960-talet fanns det olika varianter av dubb och dubbdäck på konsumentmarknaden. Svenska Gummifabriks AB i Gislaved hörde till de tidiga svenska pionjärerna inom dubbkonstruktion, och så sent som 1989 presenterade företaget en ”miljödubb”, som skulle slita mindre på vägbanan än tidigare varianter.

Nuvarande Nokian Tyres test av vinterdäck på sjön Pyhäjärvi på 1930-talet. Foto: NOKIAN TYRES
Nuvarande Nokian Tyres test av vinterdäck på sjön Pyhäjärvi på 1930-talet. Foto: NOKIAN TYRES

Första vinterdäcken kom från Finland

Världens första vinterdäck, så kallade väglagdäck, lanserades år 1934. De första som tillverkades av Finlands Gummifabrik Aktiebolag var till lastbilar, men efter två år utvecklades det även mindre vinterdäck för personbilar. De första vinterdäcken hade ett då helt nytt mönster med rakt tvärgående spår som gav bra grepp på snö och is. Dessutom med en gummiblandning som även bestod av syntetiskt gummi, för att det skulle få bättre vägegenskaper i kyla. Företaget bytte senare namn till det nu välkända namnet Nokian Tyres.

Utvecklingen av däckens innanmäte, stålkorden (efter engelskans cord, stomme) är en viktig del i den rullande teknikhistorien. Bilden visar uppbyggnad av ett radialdäck. Foto: WIKIMEDIA
Utvecklingen av däckens innanmäte, stålkorden (efter engelskans cord, stomme) är en viktig del i den rullande teknikhistorien. Bilden visar uppbyggnad av ett radialdäck. Foto: WIKIMEDIA

Tåligt innehåll gav slitstarka däck

1967 började Svenska Gummifabriks AB i Gislaved som en av de första fabrikerna i världen att tillverka stålradialdäck. Till skillnad mot de tidigare diagonaldäcken fick de stålkord (efter engelskans cord, stomme, alltså däckens innanmäte – bilden visar uppbyggnad av radialdäck) och ovanför det ett lager nylonkord. Till det bör nämnas den utveckling som har skett i mixen mellan naturgummi och syntetiskt gummi för att få bästa möjliga köregenskaper under olika årstider. Detta hängde tätt samman med …

Mönstret har förändrats över tid fram till det som är vanligast i nutid, radialdäck. Foto: JONAS FORSBERG/NATURFOTOGRAFERNA/IBL/TT
Mönstret har förändrats över tid fram till det som är vanligast i nutid, radialdäck. Foto: JONAS FORSBERG/NATURFOTOGRAFERNA/IBL/TT

Från diagonalt till rakt mönster

… konstruktionen av däckmönstren över tid. Stora däckföretag var tidiga med att satsa på radialdäck, men först uppges franska Michelin ha varit. Redan 1948 tog de fram mönstret som gick rakt över däcket i stället för lite kors och tvärs som på diagonaldäcken, och som gav bättre fäste på vägbanan. De flesta tillverkare gick över till detta mönster på 1970-talet och i nutid är en stor majoritet av däcken som säljs av radialtyp.


Källor: Boken Däckets historia – våra hjul från då till nu av Peter Haventon, Nokian Tyres, Luleå tekniska universitet