TEKNIKHISTORIA

Framgång och bakslag på vägen mot det moderna Sverige

Erik Mellgren, tidigare redaktör för Teknikhistoria och författaren bakom nyutgivna Då blev Sverige modernt.

Fjärrvärmenät, Flygande tunnan och Husqvarnas grillkorvsautomat. I den nya boken Då blev Sverige modernt skildrar teknikjournalisten Erik Mellgren både framgångar och bakslag under andra hälften av 1900-talet.

SAMARBETE

Historia i bokformat

Det här reportaget kommer från boken Då blev Sverige modernt med tidigare Ny Teknik-journalisten Erik Mellgren som författare och publiceras i samarbete med Carlssons bokförlag.

Erik Mellgren har arbetat I 35 år som journalist på Ny Teknik och var Teknikhistorias allra första redaktör. Nu har han gett ut en bok över svensk teknikutveckling från 1945 till 1999. I Då blev Sverige modernt visar journalisten och författaren Erik Mellgren både framgångar och bakslag under perioden.

– Det här är berättelser som inte bara handlar om själva tekniken i sig, utan om hur utvecklingen har samspelat med samhället runtomkring. Ett slags mosaik över tiden från 1945 fram till millennieskiftet, säger Erik Mellgren.

Mosaiken läggs med både stora och små bitar. Här finns berättelser om samhällsprojekt som den första kommunala fjärrvärmeanslutningen, byggandet av Öresundsbron och jetflygplanet J29 “Flygande tunnan”. Men även mindre och smålustiga exempel på teknikutveckling tas upp, bland annat Bofors tandkräm med plastkulor och Husqvarnas grillkorvsautomat.

– Den här tidsperioden handlade en hel del om att se och åtgärda brister. Vi hade ett krig där det blev tydligt att vi inte hade ett ordentligt svenskt jaktflygplan, alltså utvecklades Flygande tunnan. En period av bränslebrist ledde fram till att vi var tvungna att bygga upp elförsörjningen. Sedan kom 50-talet som en folkhemsperiod, där standarden sakta ökade och hemmen fick tekniska hjälpmedel som tvättmaskiner, säger Erik Mellgren.

Stålverk 80 slagträ i debatten

Många av historierna i boken är troligen inte särskild välkända av allmänheten i dag. Andra lyfts fram som slagträ i den nutida debatten, som till exempel den statliga satsningen på Stålverk 80. 

– Jag tycker det är lite intressant att Stålverk 80 tas upp som ett exempel i energidebatten, vi vet ju inte hur det skulle ha gått eftersom det stoppades innan det blev verklighet. Det kanske hade blivit ett jättemisslyckande – eller en stor framgång?

Du som prenumererar på Teknikhistoria kan läsa artikeln om stålverket här. Publiceringen sker i samarbete med Carlsson Bokförlag.

Första redaktören för Teknikhistoria

Erik Mellgren var Teknikhistorias första redaktör vid starten 2010. Det första digitala provnumret kom ut i slutet av 2009 och fick ett gott mottagande, vilket ledde fram till premiären för det tryckta magasinet Teknikhistoria. Erik blev kvar som tidningens redaktör i ett par år, under sina totalt 35 år som journalist på Ny Teknik.

– Det var väldigt roligt att vara redaktör för Teknikhistoria. Det fanns ett väldigt stort engagemang för tidningen och vi hade en väldigt stor nytta av våra läsare, säger han.

Hittills har boken mötts av ett stort intresse. Att det blev just denna tidsperiod som uppmärksammades kommer sig av Erik Mellgrens arbete för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens tidning IVA Aktuellt. Där bevakade han just denna historiska utveckling. 

När tidskriften lades ner, föreslog dess chefredaktör Lars Nilsson att artiklarna skulle arbetas om och presenteras i en riktig ”coffe-table-bok” för teknik- och historieintresserade. Lars Nilsson har även en bakgrund som chefredaktör på Ny Teknik. Erik Mellgren var, som redan flerfaldigt utgiven författare, inte sen att hänga på. Och resten är historia – denna gång i bokformat.