TEKNIKHISTORIA

Snökanonens väg från film till fjäll

Snökanonerna har gjort det möjligt att förlänga säsongerna för skidåkning.
Isblock matas in i en snömaskin i Los Angeles Memorial Coliseum 1938.
Sverige fick sina första snökanoner i början av 1970-talet.
Munstycken för vatten inuti en fläktkanon.
Lanskanon.

När den allra första konstgjorda snön dalade ner över en filminspelning 1934 blev det även startskottet för ökade möjligheter att vintersporta.

Angelica Söderberg
Publicerad

Blekta cornflakes och annan fejksnö användes för att simulera snöfall i filmens barndom. Men i det amerikanska dramat As The Earth Turns var det i stället ispartiklar som singlade ner framför kameran. Lous Geibs, teknisk producent, hade kläckt idén att tre roterande blad skulle skära loss partiklar från ett stort isblock och låta en fläkt blåsa in dem över scenen.

Isblock matas in i en snömaskin i Los Angeles Memorial Coliseum 1938.

Vintersportbranschen såg snabbt möjligheterna, och 1950 hade amerikanska Wayne Pierce och Dave Richey utvecklat en metod för att i kylig väderlek trycksätta vatten och luft genom ett rör och på så sätt skapa snö. I slutet av samma år fick de patent på en snökanon. 

Konstgjord snö i Sverige från 1970-talet

Till Sverige kom snötillverkning på 1970-talet, på den tiden ett manuellt system som krävde kunskap och fingertoppskänsla.

Kjell Skoglund, projektledare i Idre Fjäll.

– Numera är det helt automatiskt. I dag kan man sitta på kontoret och sköta snötillverkningen via en laptop. För 20 år sedan fick man vara ute i backen, mäta av temperatur och luftfuktighet och skruva på kanonernas reglage för att se till att snökvaliteten blev bra, säger Kjell Skoglund, projektledare i Idre Fjäll som själv har teknisk bakgrund och därtill många års vana som alpinist.

Snökanonerna har också blivit mer effektiva och energisnåla.

Den här artikeln publicerades i Teknikhistoria 2/2022

Wayne Pierce och Dave Richey utvecklade en metod för att skapa snö och fick patent på en snökanon 1950.
Även detta uppföljande patent 1954 handlade om snökanoner.

FAKTA

Så görs snön

  • Det finns främst två typer av snökanoner: lanskanon och fläktkanon. I lanskanonen sprutas vatten ut under högt tryck och där används luft för att slå sönder vattenpartiklarna utanför själva munstycket, medan det i fläktkanonen tillsätts vatten vid utgången av fläkten. Lanskanonen används normalt i lite mindre och smalare backar, medan fläktkanonen har större kapacitet och är bättre vid större ytor.
  • En annan viktig teknisk del av snötillverkning är en frysningsfri vattenpost, som amerikanska Ratnik Industries var tidiga med att utveckla.
  • Vatten tas från naturliga vattendrag eller dammar. Normalt krävs inga tillsatser, så länge vattnet har en viss andel partiklar. I de fall vattnet är för rent eller väderförhållandena inte är de bästa för att få bra snökvalitet kan en bakterie, Pseudomonas syringae, tillsättas. Bakteriernas proteiner får vattendroppar att bilda snö vid högre temperaturer.
  • Konstsnö är mer kompakt eftersom den innehåller mindre luft. 10 centimeter motsvarar cirka 60 centimeter natursnö.
  • Sverige fick sina första snökanoner i början av 1970-talet: Larchmontkanoner installerades i mindre backar som bland annat i Gesunda, Grums och Flottsbro i Stockholm. Den första fullstora anläggningen installerades på Ski Sunne 1976.

Källor: Smithsonian Institute, Svenska skidanläggningars organisation, Kjell Skoglund/Idre Fjäll

Lanskanon.
snö teknikhistoria