Schackdatorns gömda hemlighet

1809 var Napoleon på väg att klå den österrikiska armén i slaget vid Wagram. En kväll ville han ha lite underhållning. På plats i Wien fanns en av tidens mest berömda kuriosaobjekt, en automatisk maskin som kunde spela schack. Napoleon antog utmaningen. Och förlorade.

Maskinens skapare, Wolfgang von Kempelen, byggde den omkring 1770 för att imponera på kejsarinnan Maria Theresa av Österrike. Så kallade automata, mekaniska konstverk, var populära högstatuspresenter för kungar och andra höjdare. Det kunde vara ankor som kunde både äta och bajsa eller talande statyer. Kempelens schackmaskin var dock en bluff.

Den bestod av ett slags skrivbord på 110 x 60 x 75 centimeter. På framsidan fanns tre dörrar, en lucka och en skrivbordslåda. Bakom den satt en turbanprydd figur. Operatören började föreställningen med att öppna alla luckor och lådor i tur och ordning för att visa att kabinettet endast innehöll intrikat mekanik och mystiska kugghjul. I själva verket dolde de en livs levande schackspelare. Under visningen kunde han glida runt i kabinettet på en rörlig stol.