Premium

Tysk kemist gav konsten rätt kulörer

Beckers färgfabrik på Lövholmen i Liljeholmen, södra Stockholm. Foto: Beckers
Beckers färgfabrik på Lövholmen i Liljeholmen, södra Stockholm. Foto: Beckers
Den tyske kemisten Wilhelm Becker grundade 1865 färgbolaget Beckers.
Foto: Centrum för näringslivshistoria
Den tyske kemisten Wilhelm Becker grundade 1865 färgbolaget Beckers. Foto: Centrum för näringslivshistoria

TEKNIKHISTORIA. Han sålde tidigt färg till kända svenskar som Carl Larsson och prins Eugen. Wilhelm Becker skapade färgföretaget som också försett miljontals svenskar med rätt kulör.

Publicerad

Den tyske kemisten Wilhelm Becker föddes 1838 i Schaumburg-Lippe i Tyskland. Han kom i unga år till Sverige och grundade på 1860-talet den välkända färghandelsfirman Beckers. Tidigare hade han varit lärling i en färgaffär i närheten av Hannover.

Wilhelm Beckers färghandel växte snabbt och efter bara några år öppnade han en färgfabrik som även den snart behövde expandera till nya lokaler. Wilhelm Becker AB slog därefter upp portarna på den nya adressen i Stockholm med huvudkontor på Lövholmen i Liljeholmen.

Det gick bra för Becker och kunderna stod ofta i kö utanför affären då butiken öppnade klockan sju på morgonen.

I början inriktade sig affärsverksamheten på färger för konstnärer. Becker och hans kompanjon Herman Gentele marknadsförde så kallade normalfärger som lämpar sig för måleri av det mer kreativa slaget. Prins Eugen, Carl Larsson och Anders Zorn är bara några av de svenska konstnärer som vanligtvis köpte färg och annan utrustning från Beckers.

I början av 1900-talet anammade fler Beckers produktion och färgen gick hem hos både professionella målare och amatörer. En av världens mest kända byggnader, Vasilijkatedralen vid Röda torget i Moskva, har fått sina färgglada kupoltak målade med Beckers färger.

Wilhelm Becker drog sig på senare år tillbaka på grund av tilltagande sjukdom och avled år 1915. Men hans färgföretag lever vidare och har sålt färg till miljontals svenskar landet runt.
Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.