Tunga eller vinterhala trästockar kan vara kniviga att få grepp om. En svensk uppfinnare hittade lösningen, med ett verktyg som grävde sig djupare in ju mer skogsarbetaren tog i.
Som med en hel del andra tidiga innovationer råder det viss
osämja om vem som var först. En källa uppger att norrmannen Ole Paulsrud i Idre
konstruerade en sax för att lyfta upp stockar på sågbänken redan 1883. En annan
att smeden Tore Wikstrand i Nässjö var bland de första att ta fram en timmersax
– eller dragsax som den även benämndes.
Klart står att bonden och smeden Anders Bergman (1852–1933)
i byn Hennan, några mil från Ljusdal, fick patent på just en timmersax den 10
mars 1893.
JULKLAPPSTIPS!
God jul med Teknikhistoria
Ge bort Teknikhistoria till någon du tycker om i jul - till ett extra bra pris! Läs mer här
”Denna uppfinning afser en anordning vid de tångliknande
gripverktyg, som användas för stockarnas fattande vid timmertransport, sågning
och dermed jemförligt arbete”, uppges i patentbrevet.
Till skillnad mot timmerkroken, som redan användes inom skogsbruket, så gjorde timmersaxen det möjligt att lyfta stockar. Mekaniken gjorde att den dessutom i takt med att belastningen ökade grävde sig allt djupare in i träet, vilket underlättade arbetet med tunga eller isiga timmerstockar.
FAKTA
400 000 timmersaxar tillverkades i Hennan
Anders Bergmans uppfinning kom att förfinas av en annan smed
i samma by. Anders Olof Palm från Bäckebo, Tallåsen, tog patent 1909 på en
timmertång som hade kraftigare grepp och var mer bekväm att hantera. Det är
denna uppdaterade typ av timmersax som vi ser i bruk än i dag.
Anders Bergman tillverkade timmersaxen i egen regi. Bergmans
verkstad i Hennan kom så småningom
upp i en tillverkningstakt på 10 000
timmersaxar per år. Företaget
drevs vidare av hans barn och barnbarn och timmersaxen exporterades till stora
delar av världen. År
1980 lades Bergmans verkstad ner. Då hade
omkring 400 000 timmersaxar tillverkats.
När patentet på Bergmans uppfinning hade gått
ut, inleddes industrimässig tillverkning av timmersaxen,
bland annat av Edsbyn.
Källor: Hälsinglands museum, Tidningen Ljusnan, Kungliga
Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift 127