TEKNIKHISTORIA

El till ön – Gotlandslänken fyller 70

Kabelläggningen från fastlandet till Gotland år 1953.
När beslutet om att bygga Gotlandslänken med högspänd likström togs var inte tekniken färdigutvecklad. Det intensiva arbetet leddes av Uno Lamm, här på plats i kontrollrummet på Gotland.
Tyristorventil tillverkad av Asea för Gotlandsöverföringen. Enligt Tekniska museets information togs den i reguljär drift 1970 och kördes jämsides med de befintliga kvicksilverjonventilerna.
Kontrollrummet för Gotlandsöverföringen år 1954.
På Södertorg centralt i Visby grävdes det upp för omläggning av likströmsmatarkablar år 1921.
Öns invånare har periodvis varit hårt prövade av strömavbrott. Överföringskabeln Gotland 2 drabbades av så många störningar och avbrott att Vattenfall snart beslutade anlägga ytterligare en kabel. Bilden är från en annan prövning 2018, när installation av en ny kontrollanläggning i Slite ledde till en rad strömavbrott.
Nu väntar ett nytt utvecklingsarbete där Svenska Kraftnät ska ansluta Gotland till stamnätet med två 220-kilovolts sjökablar för växelström, som får överföringskapacitet på 220 megawatt vardera.

När Gotlandslänken stod klar för jämnt 70 år sedan var den först i världen i sitt slag. Den 96 kilometer långa sjökabeln blev möjlig tack vare Uno Lamm, kallad ”den högspända likströmmens fader”, och den prisbelönta tekniken används i dag över hela världen.

Nu ska vi se om Dr. Lamm kan räta ut en sinuskurva”, lär en skeptisk elektroingenjör i Visby ha skrivit i sin dagbok den 6 mars 1954. Dagen efter skulle Uno Lamm, chefsingenjör på Asea och doktor vid Kungliga Tekniska högskolan, slå på strömbrytaren och Gotland för första gången få el från fastlandet.

Vid denna tid hade det rikstäckande elnätet kommit att omfatta i stort sett hela Sverige. Trefassystemet för högspänd växelström, som utvecklats inom Asea 60 år tidigare, hade gjort det möjligt att transportera el över långa sträckor utan de överföringsförluster som uppstod med likström.

Stamledningar knöt samman landet från Lappland till Skåne. De många regionala elnäten, som tidigare fungerat mer eller mindre oberoende av varandra, hade i stort sett byggts ihop. Stamnätet matades med billig el från de stora vattenkraftverken i Norrland.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera