TEKNIKHISTORIA
Från da Vinci till AI: drömmen om den mekaniska människan
Leonardo da Vincis rörliga rustning var en fantasi kring det som i dag blivit verklighet: humanoida robotar som kan utföra praktiska arbetsuppgifter, men också dansa och springa.
Annons
Ända sedan medeltiden – om inte ännu längre – har människan fantiserat om att skapa en mekanisk avbild av sig själv. Ett av de första dokumenterade exemplen är självaste Leonardo da Vinci, som skapade en ”robot” i form av en rustning som kunde röra på sig genom att manipuleras med kablar och block.
I modern tid har humanoida robotar blivit något av en helig graal inom ingenjörskonsten, i svallvågorna av 1900-talets massiva vurm för science fiction. Men de har också praktiska syften. Bland annat används de inom rehabiliteringen av patienter som drabbats av delvis förlamning, samt vid utvecklingen av avancerade proteser.
Honda tidiga med tvåbenta robotar
En tongivande tillverkare är Honda, som lanserade sin E-serie av tvåbenta robotar redan på 1980-talet. Dessa följdes sedan upp av den mer avancerade P-serien på 1990-talet, och Asimo på 2000-talet. Den sistnämnda kan inte bara gå, utan även springa i 6 km/h – och rentav dansa, till publikens förtjusning när den gör sina regelbundna framträdanden i hemlandet Japan.
Annons
Jeff Bezos investerar i humanoider
De senaste 20 åren har dock konkurrensen från Kina och USA blivit betydligt hårdare. Ett omtalat exempel är Figure AI – en tillverkare av futuristiska, slimmade människoliknande robotar för kommersiellt bruk. På listan med investerare i Figure AI återfinns bland andra Jeff Bezos, Microsoft och Nvidia.
Precis som när det gäller industrirobotarna finns även Norge med på ett hörn. 1X Technologies utanför Oslo säger sig bygga ”trygga, intelligenta humanoider”, med finansiell backning från bland andra Open AI.
