TEKNIKHISTORIA
Så blev karaokemaskinen festens högljudda mittpunkt
Med karaokemaskinen fick glada amatörer sin stund i rampljuset. De allra första exemplaren konstruerades i Japan. Sedan dess har maskinen gjort stor succé, lett till upptäckten av minst en superstjärna – och ett antal mord.
Publicerad
Annons
Shigeichi Negishi drev ett företag som monterade ihop stereoanläggningar åt billtillverkare. Liksom många japaner gillade han att gå på allsång efter arbetsdagens slut. En dag fick han en snilleblixt och lät en av sina ingenjörer montera ihop en mikrofon med förstärkare på en bilstereo, plus en mixer för att göra det möjligt att höra sin egen röst jämte musiken.
Resultatet blev Sparko Box, en apparat där kunderna kunde lägga i ett mynt för att få sjunga med till en känslosam japansk ballad vars text följde med i ett särskilt sånghäfte. År 1967 började Shigeichi Negishi låna ut boxar till nöjesinrättningar. De blev snabbt väldigt populära. Trots det valde han att inte ta patent på sin uppfinning.
Skönsång och mord med ”karaoke rage”
Det gjorde inte heller japanen Daisuke Inoue, som utan koppling till Negishi fick samma idé och tog fram den första kommersiella karaokemaskin 8 Juke 1971. Hans koncept innehöll ljudteknik som var mer förlåtande mot amatörmässiga stämmor. Succén var ett faktum.
Sedan dess har karaoke blivit ett begrepp i sig, och även fenomenet ”karaoke rage”, där sång lett fram till regelrätta slagsmål – och mord. I Filippinerna ska flera karaokesångare ha mördats för sina återgivningar av Frank Sinatras ”My Way”.
