TEKNIKHISTORIA

Nedstängning av näten – vägen till och från 2g och 3g

Post- och telestyrelsen fördelade tilldelningar av 3g-tillstånd till fyra mobiloperatörer. Bland dem Orange, som på bilden lämnar in sin ansökan.
Mobiltelefon för NMT-nätet, eller ”yuppie-nalle” som den kom att kallas, i en bild från 1989.
Utrustning till en tidig GSM-basstation från Motorola.
WAP-telefon, en teknik som dock aldrig slog över på det sätt som man hoppades på.
Under en presskonferens i december år 2000 meddelade Post- och telestyrelsens generaldirektör Nils Gunnar Billinger att fyra mobiloperatörer tilldelades 3g-tillstånd. ”Det måste ha varit ett extremt dråpslag för Telia när de blev utan licens”, säger Thomas Gugolz.
Avregleringen av statliga Televerket innebar att teleoperatörerna började konkurrera om kunderna, och god täckning blev ett starkt kort att spela ut. Comviq skaffade sig snabbt bra täckning i städerna, men desto sämre i Norrland. Televerket konkurrerade med bra täckning även i glesbygd.
Parallellt med den svenska utvecklingen av mobilnätet diskuterades en global standard för mobiltelefoni. År 1998 beslutade Europaparlamentet att 3g-tjänster skulle göras möjliga i alla EU-länder.
Apples Iphone gjorde succé när den lanserades 2007. Den var enkel att använda och det nya systemet med appar gjorde att mängder av nya tjänster skapades.

Andra och tredje generationens mobilsystem har förändrat människors beteende snabbare än något annat i historien. Nästa år skrotas de för att lämna plats åt nyare teknik.

Under 1980-talet tog de statliga televerken i Norden fram NMT, den första generationens mobiltelefoni. NMT använde en analog teknik där varje samtal tilldelades en egen kanal runt 450 MHz. Det innebar att NMT hade en enhetlig standard, så att samma mobil kunde användas på resor mellan de nordiska länderna. Detta var unikt.

Även i Europa fanns drömmen om en gränslös teknik, och de statliga europeiska telebolagen lät ta fram nästa generations mobiltelefoni, GSM, som skulle fungera i hela Europa och anpassas för ficktelefoner som enbart behövde laddas på natten.

GSM-standarden blev klar 1991. Då hade Televerket redan hunnit lansera ännu ett NMT-system, nu på 900 MHz, som hade kortare våglängd och lägre uteffekt. Det gjorde systemet ”ficktelefon-anpassat” och abonnenterna strömmade till. Kapaciteten byggdes ut parallellt med att Televerket startade ett första GSM-system för att testa den nya tekniken. Det bestod av sex basstationer som täckte Haninge där även Televerkets huvudkontor låg.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera