Annons

Premium

Malmbanan lyfte svensk gruvdrift

Rälsläggning mellan Tornehamn och Vassijaure, 1902.

De flesta rallare var ogifta, men somliga hade fruar och barn med sig ”på rallen”. Här familjen Hammar vid sin stuga i Luossavaara, 1902.

”Rallarestaden” vid Kaitum mellan Gällivare och Kiruna. De timrade barackerna höll hög boendestandard, jämfört med många andra rallarbostäder.

Bergskärning vid Björkliden, 1901.

På norska sidan byggdes den 180 meter långa Norddalsbron, ett banbrytande stycke ingenjörskonst 1902.

Brobyggnad vid Nuoljatunnelns östra mynning, 1900.

Ett urspårat materialtåg mellan Bergfors och Torneträsk, 1900.

Den svenska bansträckningen sammankopplas med den norska vid Riksgränsens station, 15 november 1902. Samma dag avgick det första malmtåget till Narvik.

SJ tog över Malmbanan 1891, och började frakta malm med åttakopplade Ma- och Mb-lok. Men i takt med att malmbrytningen ökade, behövdes allt starkare lok.

Malmtåg med så kallat R-lok, Sveriges starkaste ånglok, någonstans på Malmbanan 1910.

Med spett och spadar drogs Malmbanan genom ödemarken. Bygget innebar tungt arbete i strängt klimat, usla bostäder, dålig mat och korrumperade chefer – men banan möjliggjorde storskalig gruvdrift i Norrland, och lade grunden för en av Sveriges största industriella framgångssagor.

Tommy Harnesk

Publicerad 27 dec 2020 kl 06.00

Annons

”I Norrland hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det”, sa redan Axel Oxenstierna på sin tid, och syftade på de rika naturtillgångarna i norra Sverige. Men de väldiga malmfyndigheterna i Lappland kunde lika gärna ha legat på månen, eftersom man saknade de transportmöjligheter som behövdes för storskalig utvinning.

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera

malmbanan premium långläsning

Annons

Annons