Radar avslöjar tillståndet hos Vasas fockmast

Regalskeppet Vasa ska finnas kvar till eftervärlden i tusen år till. Det är målet för alla som jobbar med skeppet. Bit för bit går forskare och ingenjörer därför igenom tillståndet hos skeppets olika beståndsdelar. Ett orosmoment är tillståndet hos fockmasten, den mast som sitter längst fram i skeppet. Den är en originalmast som sattes dit för drygt 20 år sedan.

– I dag finns ingen risk att den faller ner men vi måste få veta statusen hos masten. Kan den stå kvar eller måste den plockas er? Och om den måste tas ner - hur snart bör det ske, säger Anders Ahlgren, ingenjör på Vasamuseet.

Oron beror dels på att det finns sprickor i masten, dels vetskapen om att hållfastheten hos Vasas trä inte är lika bra som hos färskt trä. Svaret kan också avgöra hur den nya stöttning för skeppet som just nu utvecklas tillsammans med forskare vid Uppsala universitet ska se ut. Fockmasten, liksom de två övriga masterna, stod från början rakt upp men lutar nu en halvmeter. Det påverkar i sin tur belastningen på skeppet.

Under två dagar i förra veckan mättes därför fockmasten med radiovågor. En 13 meter hög byggnadsställning gjorde det möjligt att utföra mätningar varje halvmeter av masten. Resultatet blev en serie bilder av tvärsnittet.

Tekniken som användes är en vidareutveckling av markpenetrerande radar. Mätningarna utfördes av det brittiska företag PBA Consulting som specialiserat sig på att mäta hälsotillståndet hos träd. Resultatet har nu skickats till det amerikanska företaget, TreeRadar, för analys. Analyserna är påbörjade och förväntas vara klara om några veckor.

– Det är ett nytt forskningsområde och tekniken är utvecklad för träd som lever. Men de kalibreringstvärsnitt jag såg verkar lovande, konstaterar Nico van Dijk, forskare på Ångströmslabbet vid Uppsala universitet och med i projektet Stötta Vasa.

Fockmasten är en av tre master på Vasa. Kommer ni att undersöka de andra två också?

– Vi är mer osäkra på statusen hos fockmasten än de andra masterna. Vi behöver veta om vi ska gör något med den innan Vasas nya stöttning ska byggas, säger Anders Ahlgren.

Men lasterna från de övriga två behöver också redas ut, påpekar han. I dag är det skrovet som håller dem uppe.

Regalskeppets nya stöttning kan vara på plats tidigast i slutet av 2019. Den är nödvändig eftersom vaggan av stål som nationalklenoden i dag vilar i ger inte det stöd som behövs. Det leder till att Vasa ändrar sin form.