PIONJÄRER

Handtrucken som pallar tunga lyft blev en svensk världssuccé

Firman Bygg- och transportekonomi verkade i en dragig verkstadslokal i Ulvsunda i Stockholm. Det var här Ivar Bryntse, bilden, utvecklade den hydrauliska pallyften.
Ivar Bryntse kör sin torpedliknande motorbåt på en sjö, han vinkar mot kameran
Ivar Bryntse konstruerade inte bara lyft- och transportanordningar – han uppfann också en elbil, med samma princip som för trådbussar. För privat bruk byggde han denna torpedliknande motorbåt.
Ivar Bryntses skrivbordsunderlägg visar utklippta tidningsartiklar med kodspråk och en dikt. Intill en stor teckning över en röd pallyft.
Ivar Bryntses skrivbordsunderlägg visar på en rad intressen, som amatörradio och att läsa poesi. Bäst kom han på uppfinningar till tonerna av Bach. Han målade också tavlor.
I dag har lyftvagnen sålt i miljontals exemplar över hela världen. Den tillverkas fortfarande i Sverige.
BILD: Skissförslag till BT3000 1967 foto BT Bryntse konstruerade modeller som lyfte med hydraulik, och hade stålrullar som framhjul. Men den klassiska formen tog Rune Monö fram.
En blå paltruck med hjul som ser ut att vara i någon typ av svart hårdplast
En av de första varianterna av Bryntses palltruck från 1948.

Som många andra geniala uppfinningar var den hydrauliska palltrucken så enkel att ingen hade kommit på den. Inte förrän Ivar Bryntse från Hälsingland för snart 80 år sedan kläckte idén som blev en världssuccé.

Publicerad
Ingenjören Ivar Bryntse (1917–2003).

Vi ser den nästan dagligen, så bekant att vi knappt lägger märke till den. Palltrucken finns överallt i världen. Utan den vore många vardagstransporter så mycket tyngre. Som alla kära barn har den många namn, som lyftvagn, handtruck, gaffellyft och pallyftare.

Konstruktören Ivar Bryntse var självlärd småbrukarson från gården Brynt i Skästra utanför Järvsö. Som pojk stod han i sin morbrors smedja och skötte bälgen, medan pappa Mauritz jobbade på byns sågverk för att dryga ut inkomsterna. Alla nio barnen var begåvade men pengarna räckte bara till att låta äldste sonen Arne få studera. Arne blev lärare, var en skicklig schackspelare och har gett namn åt den så kallade Bryntse-öppningen.

Som ung fällde Ivar träd till telefonstolpar, men ville annat. Han tog en korrespondenskurs i teknik och fick jobb vid järnvägen. Där var det också många tunga lyft, erfarenheter som skulle komma väl till pass. Efter andra världskriget anställdes han 30 gammal som konstruktör i Stockholm.

Den mekaniska lyftvagnen uppfanns i slutet av 1920-talet i USA, och spreds med lastpallen över världen efter den amerikanska landstigningen i Normandie 1944. Det var ett enkelt sätt att med handkraft förflytta stora mängder materiel.

Ivar Bryntse kör sin torpedliknande motorbåt på en sjö, han vinkar mot kameran
Ivar Bryntse konstruerade inte bara lyft- och transportanordningar – han uppfann också en elbil, med samma princip som för trådbussar. För privat bruk byggde han denna torpedliknande motorbåt.

Det kooperativa byggföretaget HSB började blicka mot USA efter moderna byggmaskiner. Tillsammans med Kooperativa förbundet, KF, bildade de firman Bygg- och Transportekonomi, BT, och sände dit ingenjören Ivan Lundqvist för att sondera marknaden. Han kom hem med en agentur på lyftvagnar och en idé om standardiserade lastpallar.

BT fick disponera en dragig liten verkstadslokal i Ulvsunda, där konstruktörer fick kopiera amerikanska lyftvagnar. De byggde på hävstångsprincipen, där gafflarna lyftes med olika kugghjulskonstruktioner. Men de var rent livsfarliga att använda, tyckte Ivar Bryntse.

Han prövade i stället att ordna lyften med en hydraulisk domkraft. Tack vare den och stålrullar som framhjul blev det möjligt att säkert lyfta betydligt större laster. 1947 hade han den klar.

– Tidigare hade man alltid använt dragstänger till de främre hjulen. Men jag vände uppochned på begreppen och satte in tryckstänger i stället. Det gav högre lyfthöjd och en enklare konstruktion, berättade Ivar Bryntse långt senare i BT:s interntidning Gaffeln.

Ivar Bryntses skrivbordsunderlägg visar utklippta tidningsartiklar med kodspråk och en dikt. Intill en stor teckning över en röd pallyft.
Ivar Bryntses skrivbordsunderlägg visar på en rad intressen, som amatörradio och att läsa poesi. Bäst kom han på uppfinningar till tonerna av Bach. Han målade också tavlor.

Året efter kom lyftvagnen ut på marknaden och blev genast en succé. Samtidigt började firman ihop med SJ att ta fram en svensk pallstandard. Det blev den så kallade SJ-pallen, med måtten 120 x 80 centimeter, lite mindre än den amerikanska. Några år senare blev den europeisk standard med namnet EUR Pallet, eller Europapallen.

I och med det började Bryntses lyftvagn att exporteras. BT växte ur lokalerna och flyttade till Mjölby, där det fanns billiga lokaler intill järnvägen. Men för att fullborda succén krävdes en ingrediens till – en snygg formgivning, berättar Magnus Oliveira, designchef för BT i Mjölby, som sedan år 2000 heter Toyota Material Handling.

En blå paltruck med hjul som ser ut att vara i någon typ av svart hårdplast
En av de första varianterna av Bryntses palltruck från 1948.
Skissförslag till BT3000 1967. Ivar Bryntse konstruerade modeller som lyfte med hydraulik, och hade stålrullar som framhjul. Men den klassiska formen tog Rune Monö fram.

– Vagnen var inte mogen för marknaden, den förändrades för varje årsmodell. Som med andra produkter på 50-talet prioriterades inte utseendet. De var tekniskt bra, men varken användarvänliga eller formgivna. På 60-talet tog BT därför in Rune Monö, en av de största industridesigners vi haft, säger Magnus Oliveira.

Vagnen gjordes smäckrare och handtaget mer greppvänligt. Monö gav Lundqvists vision och Bryntses konstruktion det numera klassiska utseendet, som belönats med flera designpriser.

Formen mönsterskyddades 1971, och samtidigt fick Bryntse till slut patent på sin uppfinning. Att det inte skett tidigare tror Magnus Oliveira beror på att den ständigt utvecklades och aldrig blev riktigt ”klar” förrän då.

I dag har lyftvagnen sålt i miljontals exemplar över hela världen. Den tillverkas fortfarande i Sverige.

Bryntses lyftvagn har i dag sålt i miljontals exemplar världen över, jämte ännu fler snarlika av andra fabrikat.

– Det är en av världens mest kopierade produkter, en designikon. Men vår är den enda som tillverkas i Europa, alla andra görs numera i Kina, säger Magnus Oliveira.

Ivar Bryntse blev heller aldrig riktigt klar. Han uppfann en mängd olika truckar och lyftdon innan han gick i pension. Men han fortsatte som uppfinnare långt upp i åren, och fick bland annat 1978 patent för vindkraftverk på pontoner. 2003 gick han ur tiden, 86 år gammal.

LÄS MER
truck pionjärer