TEKNIKHISTORIA

Tåg, robotar och kärnkraft – så bevaras jättekoncernen Aseas innovativa historia

Interiör från monteringshallen på Asea i Västerås 1947, där det pågår montage av stora generatorer och mindre motorer.
En likströmsmotor som tillverkades i Mimerverkstaden kring sekelskiftet 1900 och användes i Västerås domkyrka för att blåsa luft till orgeln.
En unik klenod i samlingarna är modellen av Aseas enda kosmonautcentrifug som levererades till dåvarande Sovjetunionen 1979. Den drivs av världens största likströmsmotor som roterar en 18 meter lång arm med en kabin för blivande rymdfarare längst ut. Den är fortfarande i bruk och har använts vid träning av praktiskt taget alla kosmonauter och astronauter i världen. Svenska astronauten Christer Fuglesang hör till dem som har tränats genom att utsättas för höga g-krafter i centrifugen.
Ulf Kjellsson var under lång tid anställd som ingenjör på Asea Atom. ”En spännande utvecklingsfas”, tycker han. Genomskärningen visar Ågestaverket i Stockholm som var Sveriges första kärnkraftverk och i drift från 1964 till 1974. Asea konstruerade reaktorn till Ågestaverket. Totalt tillverkade Asea Atom elva kokvattenreaktorer, nio till Sverige och två till Finland.
För den som följde tv-programmet Tekniskt magasin med Erik Bergsten som programledare finns en riktig nostalgitripp i Aseasamlingarna: en fungerande lindningskopplare med orunda kugghjul, den variant som var en del av programmets jingel. Kopplaren användes för att justera spänningen från transformatorer.
Örjansverkstaden i Västerås 1967, montage av mindre motorer.

ABB:s miljardsatsning ger Västerås en ny jättefabrik för robotutveckling. Grunden till framgången finns i 140 år av teknikutveckling. Företagsresan är bevarad i Aseas historiska samlingar, från tekniksnillets dynamo byggd av en hästsko till den första helt elektriska industriroboten IRB6.

Angelica Söderberg
Publicerad
Lars Mjörning visar upp den unge Jonas Wenströms hemmabygge, som finns att beskåda på Aseas historiska samlingar i Västerås.

Höstsolen värmer det röda teglet på byggnaderna som tidigare var hjärtat av Aseas verksamhet i centrala Västerås. Det är bara dagar efter beskedet att ABB investerar 3,1 miljarder kronor i ett nytt europeiskt nav för robotik i staden. En ny 65 000 kvadratmeter stor fabrik ska byggas ute på Finnslätten dit befintliga ABB Robotics flyttas för att samla forskning, utveckling och tillverkning under samma tak.

Det är en positiv tillväxt efter många år av avknoppningar och försäljningar inom det som en gång var den banbrytande jättekoncernen Asea. Företaget bytte namn till ABB efter en fusion mellan Asea och schweiziska Brown Boveri 1988. Därför är glädjen stor i Västerås efter beskedet om den kommande satsningen.

– Det är klart man blir stolt, säger Ulf Kjellsson och ler brett.

Han har en lång yrkesbana som ingenjör inom Asea bakom sig, och har ägnat sig åt både kärnkraft och tåg. 

– Det känns förstås väldigt bra med tillväxt för oss som följt Asea sedan det var ett företag av väldigt stor betydelse i Sverige. När Aseas ledare uttalade sig förr i tiden, då lyssnade man, på alla nivåer i samhället, säger Lars Mjörning, som har jobbat som ingenjör inom området industri och anläggningar på Asea i drygt 40 år, säger Lars Mjörning.

Både Ulf Kjellsson och Lars Mjörning arbetar i dag ideellt som guider vid visningar av Aseas historiska samlingar som finns bevarade tre trappor ner i Melkerhuset i centrala Västerås, den byggnad som tidigare inhyste bland annat Aseas kontor. Här finns teknik- och företagshistoria från över 140 år, från Aseas tidiga innovationer inom starkströmsöverföring vidare till tåg, kärnkraft och den allra senaste automationstekniken. Besökarna kan följa hur företaget tog sig igenom slutet av 1800-talet, när konkursen var nära, vidare till en expansionsfas och ett storslaget hundraårsjubileum 1983.

Grundaren Fredholm och geniet Wenström

Asea-ingenjören och uppfinnaren Jonas Wenström (1855–1893) och till höger finansmannen Ludvig Fredholm (1830–1891) som grundade Elektriska Aktiebolaget i Stockholm, senare Asea.

– Men vi tar det från början. Och det började med dessa två herrar, den ena som hade pengarna och den andra, teknikern, som ville uppfinna, sammanfattar Ulf Kjellsson och visar de båda byster som står uppställda precis innanför entrén.

Den ena visar finansmannen Ludvig Fredholm som grundade Elektriska Aktiebolaget i Stockholm den 17 januari 1883. Den andra visar ingenjören och uppfinnaren Jonas Wenström som uppfann de flesta tekniska apparater som lade grunden till Asea, från de första dynamor som tillverkades i verkstaden i Arboga till det som kom att bli en av Wenströms och Aseas viktigaste innovationer – trefassystemet för växelström. I de historiska samlingarna finns en mängd av Jonas Wenströms tidiga uppfinningar bevarade, varsamt renoverade och underhållna. Som hans första större elektriska innovation från 1882, den tvåpoliga likströmsgeneratorn ”Sköldpaddan”.

– Och här har vi elmotorerna han utvecklade. De döptes allihop efter hur de ser ut: ”Grytan”, ”Snörlivet” och ”Bikupan”, säger Ulf Kjellsson.

Den unge Jonas Wenström lindade trådar runt en hästsko hemma i köket, skapade spänning som levererade elström och hade därmed byggt sin första dynamo.

Wenströms första dynamo

Längst upp på en hylla intill står något som vid en första anblick kan uppfattas som oansenligt: en hästsko fastsnickrad på en planka, men som visar sig vara en riktig raritet.

– Det här är den första experimentdynamon som Jonas Wenström tillverkade i unga år. Han gjorde en prototyp av vad han hade tillgång till där och då, här blev det en hästsko med lindning för att åstadkomma ett elektriskt magnetfält. Rotorn var tvåpolig och när man vred den runt fick man ut en elektrisk ström, säger Lars Mjörning.

Strax intill finns en hylla med en mängd möjligen otippade elektriska prylar som Asea stod bakom i en satsning på standardprodukter som inleddes 1911, som strykjärn, kaffekokare och dynamos för cykellysen.

Tåg, kärnkraft och robotar

I de olika rummen växer de olika företagsgrenarna fram. Kraftöverföring med motorer, generatorer och transformatorer, vidare till den senare avknoppade tågdivisionen med en utvecklingsresa från D-loket till X 2000. Illustrationer och tekniska detaljer från vattenkraftverken och kärnkraftstekniken. Som avbildningen av Sveriges första kärnkraftverk, Ågestaverket, där Asea Atom var huvudleverantör för reaktordelen.

Ulf Kjellsson var under lång tid anställd som ingenjör på Asea Atom. ”En spännande utvecklingsfas”, tycker han. Genomskärningen visar Ågestaverket i Stockholm som var Sveriges första kärnkraftverk och i drift från 1964 till 1974. Asea konstruerade reaktorn till Ågestaverket. Totalt tillverkade Asea Atom elva kokvattenreaktorer, nio till Sverige och två till Finland.

Och så rummet som blivit högaktuellt i nutid, i och med ABB Robotics storsatsning.

– När robotsatsningen inleddes 1970 var det en lite lustig men dyr biverksamhet, och nu är den en huvudverksamhet som växer. Det är fascinerande, säger Lars Mjörning.

Nästan alla robotar kring den tiden var hydrauliska. Men som varande ett företag med fokus på elektricitet blev ordern från dåvarande vd:n Curt Nicolin: Om vi kan välja, ska vi välja robotar med eldrift.

Aseas första industrirobot IRB6 presenterades 1973 och försäljningen kom i gång 1974. Namnet kommer sig av lyftkapaciteten på sex kilo.
I samlingarna finns den första mikroprocessorn till styrprogrammet som gjorde det möjligt för Asea att börja tillverka industrirobotar.

Utvecklingen märks i robotrummet, där Aseas klassiska orange industrirobot IRB6 står intill ABB:s första samarbetande, tvåarmade industrirobot Yumi. Den sistnämnda presenterades 2015 och utvecklades för att göra samarbete mellan robot och människa i industrin enklare.

Miljardsatsningen som väntar är inte bara viktig för Västerås som stad, utan ger också ny skjuts till en diskussion som lyfts av eldsjälarna på Asea-samlingarna.

– Det starka önskemålet vi har är ett tekniskt museum i Västerås, med särskilt fokus på Asea och ABB. Det grundläggande är att hitta lösningar där samlingarna blir mer lättillgängliga än de är i dag. Diskussioner pågår med kommunen. Vi får se var det landar, säger Ulf Kjellsson.

LÄS MER
abb teknikhistoria robot