Premium
Så fick stirlingmotorn nytt liv i svenska ubåtar
Den skotske prästen Robert Stirling ville ersätta den farliga ångmaskinen, men hans ”luftmotor” blev ingen framgång under hans livstid. Först långt senare fick stirlingmotorn en renässans som drivkälla i svenska ubåtar.
De tidiga ångmaskinerna var ofta livsfarliga konstruktioner, byggda av undermålig metall som bokstavligt talat inte pallade trycket. Exploderande ångpannor dödade, lemlästade och brännskadade otaliga maskinoperatörer och andra som hade oturen att komma i vägen.
Detta bekymrade Robert Stirling, som på 1810-talet läste till präst vid universitetet i Edinburgh. Och unge Robert var inte bara uppfylld av den kristna kallelsen, utan även av ett brinnande teknikintresse som möjligen var nedärvt: hans farfar Michael Stirling hade under 1700-talet uppfunnit ett av de första fungerande tröskverken.
Tog patentet som 25-åring