PIONJÄRER

Drivkraft bakom motorn – så erövrade Hesselmans dieselmotor världshaven

Hesselmans marindieselmotor.
Tekniska Museet i Stockholm har bevarat bilder och teknik med koppling till Jonas Hesselman. På bilden en separatorpump för bränsle till en motorcylinder i en försöksmotor.
Hesselmans Gengaslaboratorium i Henriksdal, Stockholm.

Han var inte tysk. Han hette inte Diesel i efternamn. Han jobbade inte ens med Rudolf Diesel. Ändå var Jonas Hesselman en av de största anledningarna till att dieselmotorn erövrade världen – och inte minst världshaven.

Jonas Hesselman växte upp med tunga förväntningar på sina axlar. Fadern ägde och drev en teknisk fabrik. Hans tre bröder var alla framstående namn inom varsitt akademiskt område: språkforskning, byggnadskonstruktion respektive botanik. Men med sin färska examen från KTH under armen gav sig den unge Jonas ut på oprövad mark. 

Strax före sekelskiftet tog han värvning på det alldeles nygrundade AB Diesels Motorer – ett företag vars namn avslöjar något om var i utvecklingen dessa motorer befann sig: de hade ännu inte blivit dieselmotorer i folkmun, utan var fortfarande bara Rudolf Diesels motorer.

Företaget i fråga hade varit snabbt med att förstå vidden av denna nya innovation. Kanske rentav snabbare än Rudolf Diesel själv. Hans egna versioner av motorn i början av 1890-talet var nämligen lika problematiska som fulla av oförlöst potential. AB Diesels Motorer skaffade därför inte bara en licens för att tillverka dem i Sverige, utan försökte även göra konstruktionen mer effektiv. Och de stora genombrotten kom alla att bli signerade av samma person: ett ungt stjärnskott vid namn Jonas Hesselman. 


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera