SAMHÄLLE
Peter Higgs död: ”Hans pionjärarbete har motiverat tusentals”
Den brittiske Nobelpristagaren i fysik Peter Higgs – känd för den så kallade Higgspartikeln – har avlidit, 94 år gammal. Higgs teorier avslöjade hemligheter om universums minsta beståndsdelar.
Annons
Peter Higgs gick bort "fridfullt i sitt hem efter en kort tids sjukdom", meddelar Edinburghs universitet.
Higgs, född i Newcastle 1929, lade fram sina tankar om det som skulle komma att kallas Higgspartikeln, eller Higgsbosonen, i en vetenskaplig artikel i tidningen Physics Letters 1964.
Hans arbete var rent teoretiskt, och en andra artikel i ämnet refuserades av samma tidning med hänvisning till att det saknade "uppenbart värde för den fysiska vetenskapen".
Beviset dröjde 48 år
Nästan fem decennier senare kom beviset. Forskare vid Cerns gigantiska partikelaccelerator vid den schweizisk-franska gränsen lyckades 2012 påvisa existensen av partikeln, som ofta kallats "gudspartikeln".
– Det här är en otrolig händelse, en extraordinär bedrift. Jag trodde inte jag skulle få vara med om det under min livstid, sade Higgs på plats vid Cern.
Stämningen på plats beskrevs som "vid en fotbollsmatch" då experimentet gick i lås.
Året efter, 2013, tilldelades han Nobelpriset i fysik tillsammans med belgaren François Englert, som enligt prismotiveringen oberoende av Higgs lade fram teorin som handlar om varför partiklarna i en atomkärna har en massa.
Annons
Tackade nej till Blair
Peter Higgs utbildade sig vid King's College i London, där han doktorerade i fysik 1954. Men lejonparten av hans arbete skedde i Skottland.
Rektorn vid Edinburghs universitet, Peter Mathieson, kallar Higgs för en "anmärkningsvärd individ" som har "berikat vår kunskap om världen omkring oss".
"Hans pionjärarbete har motiverat tusentals forskare och han kommer att fortsätta inspirera i många framtida generationer", säger han.
Higgs var en jätte inom sitt fält och under åren förärades han med en stor mängd hederstitlar och akademiska priser. Men när dåvarande premiärministern Tony Blair ville att han skulle bli adlad av drottningen 1999 tackade han nej.
– Jag tyckte det kändes för tidigt och hursomhelst var det ingen titel som jag var intresserad av, nej tack. Jag ville inte ha någon titel över huvud taget, sade han enligt tidningen The Scotsman.
Annons
Hans stora eftermäle
Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet, satt med i Nobelkommittén 2013 när Higgs äntligen fick sitt pris, året efter att man vid Cerns gigantiska partikelaccelerator lyckades verifiera Higgs teorier.
– Det här kan man säga var den avgörande pusselbiten i den så kallade standardmodellen som behövdes. Om det här fältet inte skulle finnas skulle elektroner och så vidare inte ha någon massa, säger Larsson om Higgspartikeln.
– Higgspartikeln kommer vara hans stora eftermäle.
