LÅNGLÄSNING

Svenska avlopp: En illaluktande historia om ingenjörskonst

Landets första avloppssystem började byggas i Göteborg 1866. Bilden visar en senare nedläggning av avloppsrör i Göteborg, omkring 1937.
Den brittiska läkaren John Snows karta över var koleran spreds i London. Genom att kartlägga var utbrotten skedde, och var invånarna fick sitt dricksvatten, kunde Snow till slut se att ett stort utbrott i Soho 1854 kom från en specifik vattenbrunn. Det visade sig sedan att en intilliggande latrin läckte in i brunnen.
Den fruktade kolerabakterien, Vibrio cholerae, sett i mikroskop.
Koleran spreds lavinartat genom landet efter det första fallet 1834. I vissa svårt drabbade städer avled över tio procent av befolkningen. Kolerakartan över Ladugårdslandet i Stockholm är från år 1834.
Under 1700- och 1800-talet sköttes dasstömningen i bland annat Stockholm ofta av huvudsakligen kvinnliga renhållningshjon. Illustrationen från konstnären Carl Wilhelm Swedman visar latrintömmerskor på väg med sin illaluktande last till någon av Stockholms stads tömningsplatser, som bland annat fanns på den stora dumphögen, ”Flugmötet”, på Kornhamnstorg i centralt belägna Gamla stan.
Sveriges första vattenverk stod klart 1861, Skanstullsverket i Stockholm. Det hade intag från intilliggande Årstaviken, tre filterbassänger, en pumpbrunn och ett maskinhus med bland annat två pumpmaskiner och fyra ångpannor. Långsamfiltret med en sammanlagd yta på nästan 1 600 kvadratmeter visade sig fungera bra. Redan efter en månad i drift konstaterades att vattnet som pumpades ut till stockholmarna var klart och fint trots att det fanns alger i Årstaviken.
De första svenska vattenklosetterna på 1870-talet fick inte anslutas till avloppssystemet utan kopplades till septitankar.
Sprängning för kloakledning i Östhammar, Uppland. I nutid finns det över 10 000 mil avloppsrör runt om i Sverige.
Dagens system av avloppsrör börjar bli slitet, då stora delar av det byggdes under 1960- och 70-talen. Den tekniska livslängden på gjutjärnsrör är omkring 50 år.
Det krävs omfattande investeringar för att hålla det svenska avloppsnätet i gott skick. Branschorganisationen Svenskt Vatten beräknar att det krävs satsningar på omkring 23 miljarder kronor årligen fram till 2040. Bilden visar Henriksdals reningsverk i Stockholm.

Koleran slog till gång på gång, och kostade tiotusentals svenskar livet. Utan att känna till bakteriernas roll insåg man till slut ändå hur epidemierna skulle stoppas: med vattenledningar, avlopp och reningsverk.

Publicerad

”Göteborg var den första svenska stad, som kom i åtnjutande af ett ordnat kloaksystems fördelar. Från denna tid har Göteborg varit en af Sveriges sundaste städer.”

Orden skrevs ner under sent 1800-tal av Göteborgs överingenjör Johan Gabriel Richert, huvudansvarig för stadens nyligen genomförda ”drainerings-plan”. Om man anar en viss självbelåtenhet i den gode Richerts tonfall, så må det vara honom tillåtet. Han hade trots allt tagit ett av de första stegen mot att få slut på de återkommande koleraepidemierna i Sverige.

I hundratals år hade stadsborna tömt avfall och smutsvatten i öppna ”skvaldiken”, eller helt enkelt slängt det på gatan. I bästa fall forslades det bort för att användas som gödsel. Det fungerade ändå någorlunda, så länge städerna hade få invånare.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



vattenrening långläsning