Teknikhistoria
Det här är Hesa Fredrik – en högljudd röst i krig och fred
När Hesa Fredrik tjöt från hustaken nu i september var det ett test som krönte 90 år av varningsmeddelanden. Systemet är installerat på samma platser som under andra världskriget. Men även nya platser har tillkommit.
Publicerad
Annons
– Vi har ungefär 4 200 ljudsändare spridda i 235 av Sveriges 290 kommuner. De kommuner som inte har dem i dag, bedömdes inte som krigsmål under andra världskriget, säger Håkan Marcusson, systemarkitekt för varningssystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Bland annat har Färjestaden på Öland fått sändare, med tanke på både Ölandsbron som militärt mål och risken för utsläpp från en fabrik i närområdet som nyttjar ammoniak. Det är MSB som äger systemet och ansvarar för upphandling av tekniken, men drift och underhåll sker via den lokala räddningstjänsten.
– Det är varje räddningstjänstförbund som styr sina tutor. Vid militära attacker går ett larm från Försvarsmakten till de berörda kommunerna, som i sin tur beslutar om att larma.
Då installerades Hesa Fredrik i Sverige
Det är en beslutsgång som riskerar att bli för långsam som läget är i nutid, konstaterar Håkan Marcusson. Teknikutvecklingen har gått fort och flygplanen blir allt snabbare. Det innebär att när en militär attack väl upptäcks dröjer det inte länge innan fientligt flyg kan vara framme vid svenskt territorium.
– Som en följd av det ökade krigshotet vi har haft de senaste fem åren tittar vi på om systemet behöver bli effektivare för att få ut signalen för flyglarm, säger han.
Beslutet om varningssystemet fattades 1931, under en period av ökande oro i världen efter första världskriget. Utredningen ledde fram till ett beslut om tekniken med tryckluft, som fungerar även vid elavbrott.
– Man installerade tryckluftstutor i de städer som ansågs vara möjliga militära mål, och från allra första början fanns det inga kompressorer i dessa. Man använde sig av tryckluftstuber som Räddningstjänsten fick åka ut och byta efter varje test.
Ljudsändarna var dimensionerade för att klara två flyglarm och två ”faran över” innan tuben var tom.
– Under 1940-talet började det bli många ljudsändare och med det besvärligt att åka ut och byta tuberna. Då införde man kompressorer i stället, säger Håkan Marcusson.
Annons
Så har Hesa Fredrik förändrats
Systemet med kompressorer och tryckluft är i bruk i dag, men ett utbyte till elektroakustiska ljudsändare, som klarar minst 7 dygn utan ström, pågår. Även hur larmet aktiveras har utvecklats över tid.
– Ända fram till 90-talet hade varje enskild sändare en egen telefonledning som styrdes via telenätet. För varje sändare som placerades ut fick det alltså även byggas en telefonledning, som alltid var öppen.
När telenätet digitaliserades och det kretskopplade växelsystemet AXE infördes var individuella telefonledningar inte längre möjliga.
– Om vi skulle låsa en fast lina genom en AXE-växel till varje tuta skulle telefonräkningen bli horribelt dyr. Det var då vi började titta på att bygga om det här systemets styrning, och gick över till analog radio – radiostyrning – i stället för telefontråd på 90-talet. Sedan 2011 gick vi över till det säkra digitala nätet, Rakel, säger Håkan Marcusson.
