Premium

Katapulten – så fick piloten sin sista livlina

Detta suddiga avsnitt ur en filmsekvens visar ett av de allra första utskjutningsförsöken med en svenskkonstruerad katapultstol. Året är 1944 och utskjutningsplattformen en Saab B 17. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV
En tidig version av Lansens katapultstol. Det lilla handtaget på höger sida om stolbaljan är för att slacka på fastbindningsremmarna för att därigenom medge bättre rörlighet vid målspaning. Stolen förbättrades successivt, bland annat automatiserades hela utskjutningsförloppet.
Katapultstolen för Saab J 29 Flygande Tunnan utlöstes genom att dra ner en gardin framför ansiktet. Det fanns också ett reservutlösningshandtag mellan benen om g-krafterna var för stora och piloten inte förmådde lyfta armarna. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV
Flygvapenmuseum hade för en tid sedan en tillfällig utställning om sitsar i olika flygplan, från de första primitiva på 1910-talet till Viggens raketstol. Närmast syns katapultstolarna för i tur och ordning Flygande Tunnan, Lansen och Hawker Hunter och därefter raketstolarna för Draken och Viggen.
Jas 39 Gripen den 8 augusti 1993 under en flyguppvisning på Vattenfestivalen i Stockholm. Foto: Roger Tillberg/TT
Katapultstolarna i Lansen har tydliga varningar att de innehåller krutladdningar och således inte kan hanteras hur som helst. På bilden syns tydligt handtagen för ansiktsgardinen som utlöser stolarna. Foto: LENNART BERNS
Den första svenska katapultstolen var trots sin relativa enkelhet mycket funktionell. Av 26 nödutsprång ur J 21 lyckades 23. Utlösningshandtaget satt först på instrumentbrädan men flyttades senare till fallskärmsselen. I bakgrunden huven till J 21 som fick fällas manuellt före uthoppet. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV

När det militära jetflyget introducerades på 1940-talet, kom nya krav att ställas på besättningarnas räddningsutrustning.

Fallskärmen infördes som livräddningsredskap redan under första världskriget, trots motstånd från bland annat brittiska Royal Flying Corps ledning. De menade att fallskärmen skulle fresta piloterna att överge sitt flygplan i onödan i stället för att strida vidare.

Detta snedvridna synsätt ledde till att många flygare brändes till döds i sina plan, när ett fallskärmshopp skulle ha kunnat rädda dem för nya stridsinsatser.

Trycket på generalerna blev dock för stort och i slutet av kriget var de flesta besättningar i krigsflygplanen utrustade med fallskärm. Utlösningen skedde antingen genom att haka fast utlösningslinan i flygplanet eller manuellt genom att dra i ett handtag i fallskärmsselen.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera