Detta suddiga avsnitt ur en filmsekvens visar ett av de allra första utskjutningsförsöken med en svenskkonstruerad katapultstol. Året är 1944 och utskjutningsplattformen en Saab B 17. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV
En tidig version av Lansens katapultstol. Det lilla handtaget på höger sida om stolbaljan är för att slacka på fastbindningsremmarna för att därigenom medge bättre rörlighet vid målspaning. Stolen förbättrades successivt, bland annat automatiserades hela utskjutningsförloppet.
Katapultstolen för Saab J 29 Flygande Tunnan utlöstes genom att dra ner en gardin framför ansiktet. Det fanns också ett reservutlösningshandtag mellan benen om g-krafterna var för stora och piloten inte förmådde lyfta armarna. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV
Flygvapenmuseum hade för en tid sedan en tillfällig utställning om sitsar i olika flygplan, från de första primitiva på 1910-talet till Viggens raketstol. Närmast syns katapultstolarna för i tur och ordning Flygande Tunnan, Lansen och Hawker Hunter och därefter raketstolarna för Draken och Viggen.LENNART BERNS
Jas 39 Gripen den 8 augusti 1993 under en flyguppvisning på Vattenfestivalen i Stockholm. Foto: Roger Tillberg/TT
Katapultstolarna i Lansen har tydliga varningar att de innehåller krutladdningar och således inte kan hanteras hur som helst. På bilden syns tydligt handtagen för ansiktsgardinen som utlöser stolarna. Foto: LENNART BERNS
Den första svenska katapultstolen var trots sin relativa enkelhet mycket funktionell. Av 26 nödutsprång ur J 21 lyckades 23. Utlösningshandtaget satt först på instrumentbrädan men flyttades senare till fallskärmsselen. I bakgrunden huven till J 21 som fick fällas manuellt före uthoppet. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV
När det militära jetflyget introducerades på 1940-talet, kom nya krav att ställas på besättningarnas räddningsutrustning.
Fallskärmen infördes som livräddningsredskap redan under första världskriget, trots motstånd från bland annat brittiska Royal Flying Corps ledning. De menade att fallskärmen skulle fresta piloterna att överge sitt flygplan i onödan i stället för att strida vidare.