Premium

Fyrskepp – med ljus och lykta vid svenska rev

De första fyrskeppen hade lanternor, men dessa byttes snart ut mot oljelampor som hissades upp i masterna. Sedan kom mer modern lampteknik. På bild fyren på Grisbådarne i Bohusläns skärgård 1924. Foto: D SAMUELSON/TEKNISKA MUSEET
Fyrskeppen var sårbara, där de låg förtöjda utan möjlighet att parera för väder och vind. Därtill skedde en del olyckor med fartyg som krockade med de flytande fyrarna. Vinga fyrskepp fick ett stort hål i fartygssidan efter en krock med fartyget Transatlantics fartyg M/S Mälaren 1937. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Fyrskeppet Vinga förtöjd utanför Göteborg september 1947. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Fyrskeppen byggdes extra breda och stabila för att klara av svår sjö. Men framför allt var det ankarkättingen som gjorde dem stabila, som helst skulle vara tre gånger ankringsdjupet. Finngrundet hörde till de fyrskepp som klarade sig med ett lite mindre ankare, eftersom det låg ankrat ovanför en lergrop intill grundet, där ankaret sögs fast. Foto: ANNELI KARLSSON/SJÖHISTORISKA MUSEET
Fyrskepp döptes ofta om när de flyttades till andra fyrskeppsstationer, som Grundkallen. Den gick även under namnet Kopparstenarna, som efterföljare till det fyrskepp med samma namn som sjönk i Kattegatt 1924, under namnet Fladen. Finngrundet byggdes 1902 och tjänstgjorde till 1969, och är i dag museifartyg i Stockholm, vid Vasamuseet. Foto: LÄNSMUSEET GÄVLEBORG
Fyrskeppet Fladen låg vid ett grundområde i Kattegatt, mellan Kungsbacka och Varberg. Det motoriserade fyrskeppet placerades på sin station i november 1926 sedan företrädaren, ångfartyget Kopparstenarna, fattat eld och sjunkit 1924. Foto: SVENSKA FYRSÄLLSKAPET
Det seglande fyrskeppet Utgrunden byggdes 1883 vid Motala verkstad och var stationerat i Kalmarsund mellan södra Öland och fastlandet. Efter att även ha tjänstgjort i Bottenviken och i Norra Kvarken togs fartyget ur tjänst 1961. Foto: SJÖHISTORISKA MUSEET
Fyrskeppet Kopparstenarna byggdes 1888 för placering vid ett grundområde norr om Gotska Sandön, där ångfartyget tjänstgjorde till 1900. Efter ombyggnation med bland annat kommandobrygga flyttades det till fyrskeppsstationen Fladen i Kattegatt, där det brann och sjönk i april 1924. Här ses fartyget på besök vid Reimersholme i Stockholm 1901. Foto: SJÖHISTORISKA MUSEET
Årets höjdpunkt på fyrskeppen var när julbåten kom, med presenter och proviant för julaftonsfirande till sjöss. Foto: CARL LARSSONS FOTOGRAFISKA ATELJÉ AB/LÄNSMUSEET GÄVLEBORG
Julaftonsfirande på fyrskeppet Finngrundet 1940. Foto: H SUNDBERG/SJÖHISTORISKA MUSEET

De små fartygen guppade för ankar vid grund, rev och sandbankar utanför våra kuster. Ensliga farkoster utlämnade till våldsamma naturkrafter, men oftast trista arbetsplatser med enahanda rutiner. Fyrskeppens värld var liten och utmanande.

Publicerad

Det är dagen före julafton och ännu långt till gryning. Rakt föröver dyker två lanternor upp ur kalltjockan. Fyrbiträdet Johan Nordin blir genast kallsvettig – en ångare stävar fram i full fart på kollisionskurs. Han ringer i varningsklockan, skyndar in i kajutan, hojtar på kapten Sundberg och väcker extra fyrbiträdet Axel Mattsson.

När Nordin går ut igen möts han av en fasansfull syn, berättar Edvard Sundberg:

”Då han åter utkom på däck var ångaren endast omkring en åtta famnar från fyrskeppet, hvarför han skrek Upp med eder för nu styr ångaren rätt på oss!


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



fartyg premium långläsning fyr