Premium
Kraftigt avtryck – när fabrikerna blev skrytbyggen
Med industrialismen blev fabrikerna ståtliga borgar, tempel och palats. De skulle inge förtroende och signalera att företagen var solida och pålitliga. Först ritades de av byggmästare och ingenjörer, men med nationalromantiken kom arkitekterna in.
Kraften kom från ovan. För många var elektriciteten magisk, en kraft som kunde framkallas med tryck på en liten knapp. Tidiga kraftstationer utformades som kyrkor eller rent av katedraler.
Från slutet av 1800-talet byggdes kraftstationer i rasande takt, landet runt. Det var en helt ny typ av byggnader, som aldrig tidigare funnits i Sverige. Framför allt de större stationerna fick monumental gestaltning. Utformningen skulle spegla elektricitetens betydelse.
– Man försökte göra kraftstationen till en symbol för högre värden. Det var framför allt tre motiv: borgen, medeltidskyrkan och templet. De dominerade från 1900-talet till 1920-talet. En av de mest imponerande är från tidigt 30-tal och finns i Laholm. Maskinhallarna är tempel för vertikala maskinaggregat, som kan vara 10–15 meter höga, säger Lasse Brunnström, professor emeritus i designhistoria vid Göteborgs universitet, som skrivit böcker om bland annat kraftstationer och andra tidiga industribyggnader.
