Föreningen som avslöjar svenska ufon: ”Drivkraften är att hitta vetenskapliga svar”

(Flygande svenska mysterier, se grafiken längst ner).

Teknikhistoria landar mitt i en utredning. Clas Svahn, vice ordförande i riksorganisationen Ufo-Sverige och till vardags journalist på Dagens Nyheter, fokuserar blicken på datorskärmen, där ett filmklipp spelas upp. En cirkel av ljus rör sig över himlen.

Efter en stunds koncentrerad tystnad pekar han mot föremålets suddiga kanter.

– Bilden blir förvrängd genom kikarens lins och sedan ännu mer i mobilkameran. Så här såg det inte ut för blotta ögat. Informationen jag har fått är att det ska ha rört sig från väster till öster, mot jordens rotation, det är vad som gör det extra intressant. Men jag skulle gärna vilja prata direkt med uppgiftslämnaren, säger han.

Just denna tidsperiod finns det ett antal möjliga felkällor att vara särskilt vaksam på, säger Clas Svahn.

– Jupiter är särskilt ljusstark för perioden, det är en planet vi inte är vana vid att se så tydligt. Men den följer jordrotationen från öster till väster från Skellefteå sett, där det här har filmats.

Det första steget för en granskare inom Ufo-Sverige, som har förgreningar över hela Sverige, är att få förstahandsinformation från den som har sett ett ufo.

– Jag skulle säga att vi är jätteduktiga på allt vad folk kan se fel på, där vanliga misstolkningar handlar om drönare, rester av flygplans kondensstrimmor och thailändska ljuslyktor. Om vi inte direkt kan hitta en förklaring skickar vi ut fältundersökare. De, för det ska helst vara två, gör en okulär besiktning på plats och sedan en inspelad intervju utifrån ett åttasidigt rapportformulär, säger Clas Svahn.

”Litar på alla människor som hör av sig”

Här är det viktigt att vara medveten om grundläggande vittnespsykologi, vilket även är en del av den utbildning som varje fältundersökare får innan de börjar verka inom föreningen. Observationer kan lätt påverkas, och det är viktigt att alltid ställa öppna frågor.

– Vi ska aldrig utgå från att vi vet vad en observation handlar om. Och vår utgångspunkt är att vi litar på alla människor som hör av sig till oss. De vet vad de har sett, och det är något som ligger i utkanten av deras verklighetsuppfattning.

Det är något djupt mänskligt i att försöka förstå vad det är man har sett, och när det inte finns någon logisk förklaring kan det vara väldigt omtumlande, konstaterar Clas Svahn. Men själv är han mycket tveksam till att de observationer som inte har kunnat förklaras skulle handla om besök av varelser från andra världar.

– Jag tror det finns möjlighet till liv i kosmos, men det handlar om oerhörda avstånd och ett universum som dessutom är väldigt gammalt. Frågan jag kan ställa mig är att om det nu finns varelser som har förmågan att nå till oss på jorden, varför skulle de ägna sin tid åt att retas på det här sättet? Men jag är självklart beredd att ändra min inställning om nya fakta som bevisar motsatsen presenteras, säger han.

Clas Svahn visar runt i rum efter rum dignande av litteratur och dokument kring det oförklarliga i sitt och hustruns hem i Järfälla. Hustrun tar det hela med jämnmod, enligt hennes make. ”Hon är ingenjör och förstår drivkraften i att söka efter vetenskapliga svar”, som han säger med ett leende.

Plötsligt plingar det i mobilen, paret utanför Skellefteå som filmat den lysande cirkeln vill att han hör av sig. Clas Svahn drar i gång inspelningsutrustningen och ringer upp.

– Det var stjärnklart när vi såg det här ljuset vid 20.30 i måndags, det syntes i väster, sedan rörde det sig mot syd. Det var precis ovanför trädtopparna, berättar kvinnan i andra änden.

När samtalet är slut har Clas Svahn hunnit berätta för henne att det, utifrån de beskrivningar han har fått, troligen rör sig om planeten Jupiter eftersom cirkeln har följt jordens rotation – men att han ska granska alla uppgifter ordentligt och återkomma om saken.

Hade observationen däremot inte kunnat förklaras, hade granskningen fortsatt utifrån vetenskapliga principer. Varje steg i Ufo-Sveriges kartläggningar går ut på att ha ett öppet sinne, med målsättningen att hitta en faktabaserad förklaring. Hur såg himlavalvet ut precis vid tidpunkten för fenomenet, fanns det möjligen en satellit som rörde sig i just detta väderstreck vid tidpunkten? Kan det ha varit en meteorit, eller en klotblixt? Finns det uppgift om drönare i området?

Redan tidigt i en granskning kontrollerar fältgranskarna vilka flygplan som befunnit sig i luften5 via Flightradar 24, därefter följer en kontroll via militär radar.

– Den första rapporten skickas sedan vidare till en granskningsgrupp inom Ufo-Sverige, och om de inte hittar någon förklaring till fenomenet går uppgifterna vidare till en expertgrupp av forskare som hjälper oss att titta på varje fall. Den gruppen kan bestå av fysiker, psykologer eller liknande sakkunniga, säger Clas Svahn.

”Spökraketen”

Den allt snabbare tekniska utvecklingen har sånär revolutionerat möjligheten att granska olika typer av fynd. Alltmer förfinad radar och bättre teknik för att detaljgranska äktheten i bilder och filmer är två exempel. Det finns flera tidiga observationer och fynd som har kunnat tas upp för ny granskning med förfinade metoder. En av dem är ”spökraketen” som två vandrare såg sjunka i sjön Nammajaure, 30 kilometer från norrbottniska Jokkmokk, den 31 juli 1980.

Först 2012 inledde Ufo-Sverige undersökning av området. Sjöbotten kartlades med hjälp av dykare utrustade med metalldetektorer, men sökandet var resultatlöst då de inte ta sig igenom den fyra meter djupa dyn. Först när expeditionen återkom några år senare med två olika markradarinstrument plus en magnetometer dök det upp ett oförklarligt objekt under mätningarna. Det anses vara högintressant eftersom det återfanns två meter ner i dyn precis där de båda vandrarna sett objektet slå ner i vattnet.

De två radarinstrumenten, ett med en 100 MHz-antenn som kunde släpas efter en båt och ett 250 MHz-system som kunde läggas på båtens botten, hade lånats ut från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Nu försöker föreningen samla in medel till en tredje expedition. Att lämna det hela olöst är inget alternativ, menar Clas Svahn.

– Det är en sak att tro och en helt annan sak att veta, säger han.

Det är även den slogan som återfinns på affischen till årets stora svenska julfilm. Den 25 december släpps filmproducenten Crazy Pictures science fiction- och äventyrsfilm Ufo Sweden som handlar om kontakt med det oförklarliga. I filmen misstänker den fosterhemsplacerade tonårsrebellen Denise att hennes pappa inte är död, utan kidnappad av ett ufo. Hon tar hjälp av en ufo-förening för att ta reda på sanningen.

Idén till filmen fick medlemmarna i filmkollektivet efter att ha insett att världens största ufo-arkiv, Archives for the Unexplained (AFU), finns i deras egen hemort Norrköping. Arkivet rymmer bland annat över 75 000 ufo-rapporter från världens alla hörn. I början av nästa år kommer en del av det arkiverade materialet att bli en utställning på Arbetets museum i Norrköping som handlar om såväl föreningen som filmen – och att upptäcka det oförklarliga.

– Utställningen handlar om att blicka upp mot stjärnhimlen och känna förundran. Om bluffar och källkritik. Och inte minst om svenskt föreningsliv, komplett med välanvända kaffemuggar, säger Jacob Mattisson, utställningens formgivare.