Premium

Bastuns historia – från välgörenhet till skam

"I en rysk banja", 1916.
Stommen till en "sweat lodge" hos en stam amerikanska urinvånare.
Avdelningen laconicum i de romerska baden var en varm torrbastu. Den fick sitt namn från att det ska ha varit den enda formen av varmbad i Lacedaemon, Sparta.
Albrecht Dürer, 1496-1501, skildrade renässansens bastukultur.
Kukkokla: bastumetropol.
"Saunassa", 1923.
Japanskt bad 1901.
Rökbastu.

Innan tvålen uppfanns användes bastun för att svettas ut smutsen. I Nordamerika, Japan och Europa var bastubadet en vanlig företeelse, men så småningom blev det andra bullar. Plötsligt förbjöds bastubadet helt och hållet. Vad var det som hände?

I Persien förekom så kallade svettbad redan för 3 000 år sedan. Även de gamla grekerna hade kommit underfund med att renande bad var bra för hälsan. I Nordamerika badades bastu i svetthyddor och japanerna använde sig av så kallade sentos. I Europa var bastustugan en mycket vanligt förekommande byggnad under medeltiden, så även i Sverige.

Det framgår tydligt av landskapslagarna och stadslagen. Stöld och våld i badstugan var förenat med stränga straff. Att bryta den så kallade badstugufriden ansågs lika allvarligt som hemfridsbrott eller kyrkofridsbrott. Bastustugorna ansågs också vara förenade med en lång rad hälsoeffekter och kallades ofta för den fattiges apotek. I bastun ansågs man kunna råda bot på det mesta.

Från välgörenhet till skam


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera