Premium

Aittamaas misslyckande blev en värmande succé

Erika Aittamaa (1866–1952). Foto: HUSMODERSFÖRENINGEN LOVIKKA
Erika Aittamaa drygade ut familjens skrala hushållskassa genom att sticka vantar. Foto: ELISABETH ERIKSSON/NORDISKA MUSEET
Lovikkavantar. Foto: OJAN/WIKIMEDIA
Programledaren Kristian Luuk i ett par lovikka-vantar i ett kändisporträtt från år 2002. Foto: DAN HANSSON/TT

Lovikkavanten är en svensk klassiker sedan 1890-talet. Men om de första kunderna fått välja hade upphovskvinnan Erika Aittamaa lagt vantarna på hyllan redan efter den första prototypen.

För Erika Aittamaa var handarbetet inte en passion lika mycket som ett nödvändigt ont. Hon hade växt upp under fattiga förhållanden i 1860-talets Tornedalen. När hon gifte sig fortsatte armodet – att få pengarna att räcka till var en ständig kamp, och av parets sju barn dog fyra i ung ålder.

Men Erika Aittamaa skulle ändå få ett bestående arv, som de flesta svenskar fortfarande är välbekanta med mer än 150 år efter att hon föddes. Även om det enligt henne mest var en slump.

Att sticka vantar till försäljning var en av metoderna för att dryga ut hushållets knappa resurser hemma i den lilla byn Lovikka. Hon hade ingen särskild bild av hur vantarna skulle utformas, utan ”började sticka på måfå”, berättade hon i en intervju med Sveriges Radio (SR) år 1948. Och det som skulle bli hennes stora genombrott betraktades i stunden som ett stort misslyckande.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera