Premium

Skogsbrukets resa från flottare till skördare

Flottare såg till att stockarna inte fastnade under frakten, ett farligt yrke som ledde till många dödsoffer. Att stockarna fastnade i brötar hörde till de större riskerna, då de antingen fick brytas isär med hjälp av båtshakar och handkraft eller sprängas loss med dynamit.
Flottare såg till att stockarna inte fastnade under frakten, ett farligt yrke som ledde till många dödsoffer. Att stockarna fastnade i brötar hörde till de större riskerna, då de antingen fick brytas isär med hjälp av båtshakar och handkraft eller sprängas loss med dynamit.
Att spränga loss brötar med dynamit var riskfyllt, både i att riskera liv och lem i sprängolyckor, och att stockarna i och med sprängningen kunde lossna och dras iväg i älvarna med stor kraft.
Att spränga loss brötar med dynamit var riskfyllt, både i att riskera liv och lem i sprängolyckor, och att stockarna i och med sprängningen kunde lossna och dras iväg i älvarna med stor kraft.
Skogsavverkning pågick normalt vintertid, då det var enklare att frakta stockarna på tjäle och is. Bilden från 1905 visar huggare och körare i Elfsvik.
Skogsavverkning pågick normalt vintertid, då det var enklare att frakta stockarna på tjäle och is. Bilden från 1905 visar huggare och körare i Elfsvik.
Från början användes främst yxa i skogsarbetet, men snart slog stocksågen och timmersvansen igenom. Mot slutet av 1800-talet användes främst grovtandade handsågar.
Från början användes främst yxa i skogsarbetet, men snart slog stocksågen och timmersvansen igenom. Mot slutet av 1800-talet användes främst grovtandade handsågar.
Från andra världskrigets slut dök det upp en uppsjö av billiga fordon från militära överskottslager, som bandvagnar, bandtraktorer och olika pansarfordon. Men även en hel del ”hemmabyggen” och egenutvecklade maskiner från skogsbolagen själva. Vad det är för typ av fordon som nyttjas på bilden är oklart.
Från andra världskrigets slut dök det upp en uppsjö av billiga fordon från militära överskottslager, som bandvagnar, bandtraktorer och olika pansarfordon. Men även en hel del ”hemmabyggen” och egenutvecklade maskiner från skogsbolagen själva. Vad det är för typ av fordon som nyttjas på bilden är oklart.
En modern skördare i arbete.
En modern skördare i arbete.
Denna skotare, Volvo BM 868, byggdes 1970 och är fortfarande i bruk på Stegsholms gård utanför Stockholm.
Denna skotare, Volvo BM 868, byggdes 1970 och är fortfarande i bruk på Stegsholms gård utanför Stockholm.

För inte så länge sedan arbetade hundratusentals svenskar med manuell skogsavverkning och livsfarlig timmerflottning. Men efter andra världskriget började skogsmaskiner och lastbilar ersätta handverktyg, hästar och flottkarlar.

Publicerad

”Jag var ung en gång för längesen, en flottare med färg, alla jäntor var som vax uti min famn.” När Gösta ”Snoddas” Nordgren ställde sig i Lennart Hylands radiostudio och sjöng visan ”Flottarkärlek”, slog han omedelbart igenom som en av 1950-talets stora stjärnor. Men vid denna tid kunde man redan ana slutet på flottningsepoken.

🔒 För att läsa artikeln behöver du vara prenumerant


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, 8 nummer av tidningen, samt e-tidningen med tillgång till 4 års utgåvor av Teknikhistoria.


Missa inte sommarens läsning om teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera

långläsning premium skogsbruk