Premium

Kärnvapenskölden i rymden

Ronald Reagan talar i tv från Vita huset, 23 mars 1983. Foto: Courtesy Everett Collection/IBL
Ronald Reagan talar i tv från Vita huset, 23 mars 1983. Foto: Courtesy Everett Collection/IBL
Utvecklingen av missiler med flera oberoende stridsspetsar skulle göra motmedel verkningslösa. Tekniker gör underhåll på en LGM-30g 'Minuteman III' interkontinental ballistisk robot vid Malmstrom Air Force Base, 1 januari 1985. Foto: US Air Force Photo / Alamy
Utvecklingen av missiler med flera oberoende stridsspetsar skulle göra motmedel verkningslösa. Tekniker gör underhåll på en LGM-30g "Minuteman III" interkontinental ballistisk robot vid Malmstrom Air Force Base, 1 januari 1985. Foto: US Air Force Photo / Alamy
Provuppskjuting av Minuteman III, USA:s enda landbaserade interkontinentala missil. Foto: USAF
Provuppskjuting av Minuteman III, USA:s enda landbaserade interkontinentala missil. Foto: USAF
'Low-powered atmosphere compensation experiment satellite' var testutrustning för SDI-forskning vid Naval Research Laboratory. Foto: PJF Military Collection / Alamy
"Low-powered atmosphere compensation experiment satellite" var testutrustning för SDI-forskning vid Naval Research Laboratory. Foto: PJF Military Collection / Alamy
Idéskiss från1985 för en anordning för att rikta en kraftfull laser mot flygande mål. Foto: Courtesy Everett Collection/IBL
Idéskiss från1985 för en anordning för att rikta en kraftfull laser mot flygande mål. Foto: Courtesy Everett Collection/IBL
Teckning av en frielektronlaser på marken som slår ut ballistiska missiler med hjälp av reläspeglar i omloppsbana. Foto: Science Photo Library/IBL
Teckning av en frielektronlaser på marken som slår ut ballistiska missiler med hjälp av reläspeglar i omloppsbana. Foto: Science Photo Library/IBL
Röntgenlaser med en kärnexplosion som energikälla slår ut styrelektroniken hos flera mål samtidigt. Den här typen av konstnärliga tolkningar för marknadsföring var återkommande i SDI-projektet. Foto: Science Photo Library/IBL
Röntgenlaser med en kärnexplosion som energikälla slår ut styrelektroniken hos flera mål samtidigt. Den här typen av konstnärliga tolkningar för marknadsföring var återkommande i SDI-projektet. Foto: Science Photo Library/IBL
William Barletta, forskningschef för Advanced Test Accelerator (ATA) står framför en del av maskinen. Den accelererar en puls elektroner till en 'partikelstråle' som i teorin skulle kunna skjuta ner missiler i rymden. Foto: Science Photo Library/IBL
William Barletta, forskningschef för Advanced Test Accelerator (ATA) står framför en del av maskinen. Den accelererar en puls elektroner till en "partikelstråle" som i teorin skulle kunna skjuta ner missiler i rymden. Foto: Science Photo Library/IBL
ATA och liknande projekt levde aldrig upp till löftena från SDI-förespråkarna. Foto: Science Photo Library/IBL
ATA och liknande projekt levde aldrig upp till löftena från SDI-förespråkarna. Foto: Science Photo Library/IBL
Den 85 meter långa ATA-acceleratorn utförde experiment kring hur elektronstrålar fungerar i atmosfären. Den stod klar 1983 och byggdes ut 1986 för ytterligare experiment med 'Paladin free electron lasers', utan praktiska resultat. Foto: Science Photo Library/IBL
Den 85 meter långa ATA-acceleratorn utförde experiment kring hur elektronstrålar fungerar i atmosfären. Den stod klar 1983 och byggdes ut 1986 för ytterligare experiment med "Paladin free electron lasers", utan praktiska resultat. Foto: Science Photo Library/IBL
SDI-teknikens svåraste utmaning: åtta återinträdesfarkoster från en och samma MIRV-utrustade Peacekeeper-robot slår ner genom atmosfären över Marshall-öarna. Foto: David James Paquin / SMDC
SDI-teknikens svåraste utmaning: åtta återinträdesfarkoster från en och samma MIRV-utrustade Peacekeeper-robot slår ner genom atmosfären över Marshall-öarna. Foto: David James Paquin / SMDC
MIRACL provsköt den kemiska infraröda lasern mot ett överblivet raketsteg från en Titan-missil. Foto: Science Photo Library/IBL
MIRACL provsköt den kemiska infraröda lasern mot ett överblivet raketsteg från en Titan-missil. Foto: Science Photo Library/IBL
Foto: Science Photo Library/IBL
Foto: Science Photo Library/IBL
(A)
Maxwell Laboratories konstruerade en 'railgun', en elektromagnetisk kanon som sköt en 136 grams plastprojektil i 3 kilometer i sekunden. Foto: Science Photo Library/IBL
(A) Maxwell Laboratories konstruerade en "railgun", en elektromagnetisk kanon som sköt en 136 grams plastprojektil i 3 kilometer i sekunden. Foto: Science Photo Library/IBL
(B)
Måltavlan: en 25 millimeter tjock stålplatta. Foto: Science Photo Library/IBL
(B) Måltavlan: en 25 millimeter tjock stålplatta. Foto: Science Photo Library/IBL
En partikelstråle skär genom en aluminiumplatta under projektet 'White horse' vid Los Alamos National Laboratory. Foto: Science Photo Library/IBL
En partikelstråle skär genom en aluminiumplatta under projektet "White horse" vid Los Alamos National Laboratory. Foto: Science Photo Library/IBL
General James A. Abrahamson, chef för Strategic Defence Initiative Organisation 1984 - 1989.
'Jag var upprymd och sade: 'den här skådis-presidenten har utmanat det jag trodde kunde bli slutet för mänskligheten', det var fantastiskt.' Foto: Interfoto / IBL Bildbyrå
General James A. Abrahamson, chef för Strategic Defence Initiative Organisation 1984 - 1989. "Jag var upprymd och sade: "den här skådis-presidenten har utmanat det jag trodde kunde bli slutet för mänskligheten", det var fantastiskt." Foto: Interfoto / IBL Bildbyrå
Försvarsminister Caspar Weinberger var drivande bakom SDI-projektet.
'Till syvende och sist vann vi kalla kriget, och om vi vann lite i överkant, om det var overkill, så spelar det ingen roll.' Foto: Interfoto / IBL Bildbyrå
Försvarsminister Caspar Weinberger var drivande bakom SDI-projektet. "Till syvende och sist vann vi kalla kriget, och om vi vann lite i överkant, om det var overkill, så spelar det ingen roll." Foto: Interfoto / IBL Bildbyrå
Nobelpristagaren Nicolaas Bloembergen var en av forskarna bakom en 5-årig studie som visade att SDI var orealistiskt. Foto: Spaarnestad Photo
Nobelpristagaren Nicolaas Bloembergen var en av forskarna bakom en 5-årig studie som visade att SDI var orealistiskt. Foto: Spaarnestad Photo

TEKNIKHISTORIA. Ett missilförsvar i rymden skulle göra slut på den ständiga skräcken för ett kärnvapenkrig. Men redan 1983 när Ronald Reagan presenterade idén för amerikanska tv-tittare tvivlade experterna på att projektet, SDI, kunde leva upp till lobbyisternas löften.

Publicerad

Logga in och få tillgång till ännu mer Teknikhistoria
  • Du får tillgång till låsta artiklar på nyteknik.teknikhistoria.se
  • Exklusivt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna en gång i månaden
  • Obegränsad läsning av flera års utgåvor av magasinet Teknikhistoria via e-tidningsappen
  • Möjlighet att läsa magasinet Teknikhistoria digitalt i din dator, surfplatta eller mobil