Premium

Under ytan – dykardräkten tog oss ner i havsdjupen

En tidig idéskiss på en dykarklocka från brittiska matematikern och uppfinnaren Charles Babbage. Han är mer känd för sina matematiska maskiner och då främst sin analysmaskin, som var en tidig föregångare till dagens datorer.
Det som ska vara den första kända bilden tagen under vatten på en dykare, fotot är från cirka 1920.
Dykare i en tidig hjälm tillverkad i koppar. Från andra halvan av 1800-talet börjar dräkter med dykarhjälmar tillverkas i stor skala. Foto: MARY EVANS PICTURE/TT
Luft består av 78 procent kväve och 21 procent syre, vilket är problematiskt redan när dykaren kommer ner några tiotal meter under ytan. Kvävet är vad som inom dykkretsar kallas för djupberusande, på grund av tryckskillnaden. Den tidiga utvecklingen ledde fram till förfinade metoder för fungerande djuphavsdykning, och parallellt även de allt bättre fungerande dykardräkterna. Foto: SZ PHOTO/TT
Tekniken som används i en sportdykares utrustning har i stor sett varit densamma sedan mitten av 1900-talet, även om den förfinats med åren. Foto: MARY EVANS PICTURE/TT
Oljesektorns expansion till hav som Nordsjön, med svårare förutsättningar för undervattensarbetet, gav utvecklingen av dyktekniken en skjuts framåt. Dykare behövde kunna ta sig ner till 200–300 meters djup för att reparera ledningar eller oljeplattformsgrunder. Dykaren på bilden kontrollerar sin utrustning på en oljerigg i Nordsjön, omkring år 1981.
Att arbeta som djuphavsdykare var länge, och är än i dag, ett farligt arbete. På bilden från 1965 tar en tungdykare en paus från arbetet. Foto: MARY EVANS PICTURE/TT

Örlogsskeppet Vasas kanoner lockade ner oss under ytan. Men de riktiga havsdjupen nåddes inte förrän rätt andningsgaser forskades fram. På vägen dit var arbete under vatten ett vågspel där dykare satte sina liv på spel.

Henning Eklund
Henning Eklund
Publicerad

Den dokumenterade svenska dykhistorien börjar på 1600-talet. Givetvis har människor fridykt långt innan det, men när vi pratar om teknik så sätts innovationerna igång efter örlogsskeppet Vasas förlisning 1628. Skeppsvraket ansågs inte vara mycket värt, men bronskanonerna var mycket viktiga för ett Sverige som låg i krig.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



långläsning dykning premium