Premium

Högtryck! Den svenska historien bakom omstridd gas

Rör för bygget av ryska gasledningen Nord Stream lagrades bland annat på Verkö utanför Karlskrona, och här på bilden i tyska Sassnitz. Gasledningen från Ryssland till Tyskland genom Östersjön har i nutid blivit en symbol för det europeiska beroendet av energi från Ryssland. Foto: JENS BEUTTNER/TT
En anställd vid Stockholms gasverk arbetar med en gaslykta vid Norra Bantorget i centrala Stockholm i början av 1900-talet. I städerna tillverkades gasnätens huvudledningar i gjutjärn, medan bi- och inomhusledningar byggdes av smidesjärn. Foto: STOCKHOLMS STADSARKIV
Karlslunds herrgård utanför Örebro, men med modern belysning. Foto: ALEXANDER VON SYDOW/AFTONBLADET/IBL BILDBYRÅ/TT
Göteborg blev först i Sverige med att få ett större gasverk, då The Gothenburg Gas Company byggde Skandinaviens första stadsgasverk i Rosenlund 1846. Det är dock oklart vilken av anläggningarna denna bild visar. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Gasledning till nuvarande Hisingen i Göteborg läggs tvärs över Göta älv, juni 1925.
Gasen fick snart fler användningsområden i hemmen – för matlagning, fastighetsvärme och varmvatten – och kom så småningom att döpas om till ”stadsgas”. Foto: ANNA GERDÉN/TEKNISKA MUSEET
Glödstrumpor förpackade i papprör. Foto: PETER HÄLL/TEKNISKA MUSEET
Verkstaden för justering av gasmätare vid Gasverket i Västerås, Tekniska verken. Foto: ERNST BLOM/VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM
Uppfinnaren och industrimannen Gustaf Dalén (1869–1937). Foto: PRESSENS BILD/TT
Under bensinbristen som rådde under andra världskriget fick gengasen ett uppsving. Mot slutet av 1940 fanns det 22 000 gengasbilar registrerade i Sverige. Övningsbilen med gengasaggregat är avbildad på Polhemsplatsen i Göteborg samma år. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Dåvarande statsministern Göran Persson (S) besöker en biogasanläggning i Linköping. Till höger Svensk Biogas dåvarande vd Carl Lilliehöök. Foto: PONTUS LUNDAHL/TT

Sedan Vladimir Putin vred åt kranarna försöker Europas länder minska sitt beroende av den ryska naturgasen. Sverige använder i dag ganska lite naturgas. Men olika energigaser har kommit och gått i 200 år.

Publicerad

Den svenska naturgasimporten tog sitt avstamp i 1970-talet, då energifrågan var ännu mer laddad än i dag. Vid decenniets början stod olja för tre fjärdedelar av Sveriges totala energiförsörjning, och när oljekrisen kom 1973 fyrdubblades råoljepriset på ett år.

Detta innebar en närmast bokstavlig kalldusch för svenska folket – under en övergångsperiod infördes ransonering på drivmedel, fjärrvärme och varmvatten. Den statliga Energisparkommittén bildades och delade ut förnumstiga råd till allmänheten: ”Använd spisfläkten med måtta när det är kallt ute. Den drar ut varmluft ur lägenheten!” och ”Ugnen är spisens energislukare. Laga flera rätter i följd, och baka mer på en gång!”.

Man insåg också att Sverige behövde bredda energikällorna, men hur? Vattenkraften var i princip redan utbyggd till full kapacitet, och kärnkraftssatsningarna mötte kraftigt motstånd. Mot den bakgrunden blev naturgasen ett av flera intressanta energislag.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



gas långläsning naturgas premium