Premium

Full fart! Så fick folkrace sin rivstart i Sverige

Inför det allra första loppet, i en snöslaskig grusgrop utanför Västerås, hade man lovat få ihop 30 tävlande. Totalt ställde 180 förare upp, och publiken blev så stor att kaos hotade. Folkracingen blev snabbt Sveriges största motorsport.

Söndagen den 22 februari 1981. En grusgrop i Lånsta norr om Västerås hade förberetts för Sveriges allra första folkracelopp – eller stock race, som det kallades i de ursprungliga tävlingsreglerna.

– Vi hade lovat att få ihop 30 tävlingsdeltagare, och för säkerhets skull hade vi bjudit över tio förare från Finland. Vi visste att vi var tvungna att göra en lyckad lansering av sporten, säger motorprofilen Weine Holmberg, som kallas folkracingens pappa i Sverige.

Tillsammans med några sammansvurna i Svenska Bilsportförbundets racingutskott, hade Weine Holmberg i flera år arbetat för att introducera en folklig, billig och lättillgänglig tävlingsform efter förebild från Finland. Där hade den så kallade ”varmansklassen” eller ”tusenmarksklassen” slagit igenom några år tidigare.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera