Full kraft när kärnreaktorerna regerade – och delade Sverige

Rektortanken till Ringhals levereras under översyn av korna från bondgårdarna intill kärnkraftverket.
Den första svenska experimentreaktorn R1 byggdes 25 meter ner under Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
Prov på tungt vatten och grafit till AB Atomenergis reaktor, år 1954.
Provstart av Ågestaverkets R3 Adam 1963. Driftchefen Nils Rydell läste av manöverbordets instrument vid igångsättandet av reaktorn. Stående från vänster syns tekniske direktören E Göthe Malmlöw, reaktorinspektören Tore Nilsson och vd Harry Brynielsson.
Tanken med Ågestaverket var att det skulle följas av fler små, lokala reaktorer. Så blev inte fallet. I stället lades det ner år 1974, efter att ha levererat 800 000 megawattimmar värme och 415 000 megavattimmar elektricitet.
Marviken utanför Norrköping blev Sveriges andra kärnkraftverk, byggt både med syftet att producera el och att ta fram plutonium till atombombsprogrammet. Här under byggperioden på 1960-talet.
Reaktortank till Forsmark 1 lyfts på plats.
Reaktorlocket sänks ner.
Rose-Marie Arvidsson, kontrollrumstekniker på Forsmark 1.
Besökare i reaktorhallen i Forsmark.
Interiör från kärnkraftverket Barsebäck utanför Malmö, där den första reaktorn byggdes 1975 och den andra två år därefter. De togs ur drift 1999 respektive 2005.

Hemliga atombombsplaner och hejdlös teknikoptimism. Växande motstånd, folkomröstning och beslut om avveckling. Svensk kärnkraft har gått genom toppar och dalar, och periodvis stått för över hälften av landets elproduktion.

Den 18 maj 1972 öste regnet ner över Simpevarphalvön utanför Oskarshamn, men inget rådde på den storslagna stämningen när Sveriges första kommersiella kärnkraftverk invigdes under pompa och ståt av kung Gustaf VI Adolf. Oskarshamn 1, som reaktorn hette, var helt svenskutvecklad och hade tagits fram av ingenjörer på Asea Atom utan inblandning av befintliga kärnkraftsländer som USA och Storbritannien.

Det rörde sig om en så kallad kokarreaktor, där vattnet i reaktortanken bringas till kokning och leds direkt till turbin- och generatoranläggningen. Turbinen, från Stal-Laval i Finspång, var 51 meter lång och 5 500 ton tung. Detta gjorde den till världens största dubbelrotationsturbin – en ångturbintyp som har två rotorsystem, vilka snurrar åt var sitt håll och på detta sätt kan omsätta mer av ångans energi.

Vid driftsättningen var kärnkraftverkets effekt 450 megawatt. Detta kan jämföras med Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget i Luleälven, som vid denna tid hade en effekt på 330 megawatt. Redan från starten kom Oskarshamnsverket att stå för omkring en tiondel av Sveriges årliga elproduktion.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera