Premium

I Monino vilar Sovjets stridsflygplan från kalla kriget

Jaktflygplanet I-16 var en tuff motståndare till svenska frivilligförbandet F 19 i norra Finland under vinterkriget. Foto: Lennart Berns
Jaktflygplanet I-16 var en tuff motståndare till svenska frivilligförbandet F 19 i norra Finland under vinterkriget. Foto: Lennart Berns
Beriev Be-12 förekom ofta i samverkansövningar med sovjetiska flottan i Östersjön. Vid ett sådant tillfälle kom en svensk Viggen och en Be-12 på kollisionskurs. Viggen-planet slog i vattnet, varvid piloten omkom. Foto: Lennart Berns
Beriev Be-12 förekom ofta i samverkansövningar med sovjetiska flottan i Östersjön. Vid ett sådant tillfälle kom en svensk Viggen och en Be-12 på kollisionskurs. Viggen-planet slog i vattnet, varvid piloten omkom. Foto: Lennart Berns
Under första hälften av Kalla kriget var jaktflygplanet Yakovlev Jak-28 en relativt vanligt över Östersjön. Den blev uppmärksammad när den sattes in för att bekämpa en sovjetisk fregatt som kapats av den politiske officeren ombord och satt kurs på Gotland. Foto: Lennart Berns
Under första hälften av Kalla kriget var jaktflygplanet Yakovlev Jak-28 en relativt vanligt över Östersjön. Den blev uppmärksammad när den sattes in för att bekämpa en sovjetisk fregatt som kapats av den politiske officeren ombord och satt kurs på Gotland. Foto: Lennart Berns
Det var en MiG-15 som sköt ner den svenska DC-3:an den 13 juni 1952. Tre dagar senare sköts en spanande Catalina också ner av en MiG-15. Planet var Sovjetunionens motsvarighet till Saab 29 Tunnan.Flygplanet på bilden är i attackversion för bekämpning av markmål. Foto: Lennart Berns
Det var en MiG-15 som sköt ner den svenska DC-3:an den 13 juni 1952. Tre dagar senare sköts en spanande Catalina också ner av en MiG-15. Planet var Sovjetunionens motsvarighet till Saab 29 Tunnan.Flygplanet på bilden är i attackversion för bekämpning av markmål. Foto: Lennart Berns
Suchoi Su-15 var ett vanligt förekommande jaktflygplan i länderna runt östra Östersjön i slutåren av Kalla kriget. Det hade goda fartprestanda, och var försedd med jaktrobotar och radar för att upptäcka mål på långt håll. Foto: Lennart Berns
Suchoi Su-15 var ett vanligt förekommande jaktflygplan i länderna runt östra Östersjön i slutåren av Kalla kriget. Det hade goda fartprestanda, och var försedd med jaktrobotar och radar för att upptäcka mål på långt håll. Foto: Lennart Berns
Det blev ofta kontakter mellan bombflygplanet Tu-16 och svenska jaktflygplan i den så kallade incidentberedskapen, som inrättades 1952 och förekommer än idag, 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året. Foto: Lennart Berns
Det blev ofta kontakter mellan bombflygplanet Tu-16 och svenska jaktflygplan i den så kallade incidentberedskapen, som inrättades 1952 och förekommer än idag, 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året. Foto: Lennart Berns
Tu-22MTupolev Tu-22M var ett bombflygplan som utmärkte sig genom sin variabla vinggeometri. Maxfarten var nära dubbla ljudets. Typen kom i tjänst ungefär samtidigt med svenska Jaktviggen. De möttes vid olika tillfällen över Östersjön. Foto: Lennart Berns
Tu-22MTupolev Tu-22M var ett bombflygplan som utmärkte sig genom sin variabla vinggeometri. Maxfarten var nära dubbla ljudets. Typen kom i tjänst ungefär samtidigt med svenska Jaktviggen. De möttes vid olika tillfällen över Östersjön. Foto: Lennart Berns
Ett sextiotal Tupolev Tu-95, sovjets svar på Boeing B-52, påstås fortfarande vara i tjänst i det ryska långräckviddiga strategiska bombflyget. Foto: Lennart Berns
Ett sextiotal Tupolev Tu-95, sovjets svar på Boeing B-52, påstås fortfarande vara i tjänst i det ryska långräckviddiga strategiska bombflyget. Foto: Lennart Berns

TEKNIKHISTORIA. I ett museum i Monino öster om Moskva står över 170 militära och civila flygplan. Där finns de flesta motståndarna som mötte de svenska piloterna under kalla kriget.

Publicerad

Året är 1985, några år innan det Kalla krigets slut. Platsen är Östersjön, någonstans öster om Gotland. Ett svenskt spaningsflygplan av typen Viggen är ute på ett rutinuppdrag när piloten i sin backspegel upptäcker ett sovjetiskt jaktflygplan Su-15 som närmar sig bakifrån.

Viggenpiloten uppfattar situationen som hotfull och gör en snäv undanmanöver, ned mot vattenytan. Den sovjetiske piloten följer efter, men felbedömer, kolliderar med vattnet och omkommer.

Sällan dramatik

Fullt så dramatiska var inte alla möten mellan svenska och sovjetiska stridsflygplan. Oftast nosade man på varandra, utbytte hälsningar och skildes åt. De svenska flygplan som kom i kontakt med de sovjetiska flygplanen tillhörde huvudsakligen den så kallade incidentberedskapen, innebärande flygplan i högsta beredskap dygnet runt, året runt. När något okänt flygplan dök upp på den svenska luftbevakningens radarskärmar, gavs omedelbart startorder till beredskapsflygplanen, oftast en rote, två flygplan.

Medan det ena flygplanen gick fram för att identifiera det främmande flygplanet, låg rotetvåan bakom för att kunna ingripa om situationen så krävde. Under det Kalla kriget kom de främmande eller oidentifierade flygplanen från såväl NATO-länder som Sovjetunionen.

Kalla kriget

Det kalla kriget pågick i huvudsak mellan åren 1948 och 1990. Under de åren mötte de svenska flygplanen en flora av sovjetiska flygplanstyper, som jaktflygplan, bombflygplan och spaningsflygplan.

Bland NATO-flygplanen var signalspaningsflygplanen vanligt förekommande. En del uppträdde mer eller mindre regelbundet och på bestämda rutter. I den svenska luftbevakningen gick de under benämningen spårvagnar.

Under ett typiskt år, 1977, förekom närmare 300 kontakter mellan den svenska incidentberedskapen och främmande flyg.

Ytterst få av Kalla krigets flyg är fortfarande i tjänst. Dock har huvuddelen sparats i Rysslands och ett av världens största flygmuseer, beläget i Monino cirka fyra mil öster om Moskva. Över 170 flygplan, både militära och civila, ett hundratal motorer, kringutrustning, allehanda vapen, uniformer och flygutrustning samt ett omfattande arkiv, lockar numera besökare från hela världen.

Hotat museum

Men det har inte alltid varit så. Under sovjettiden och några år därefter var museet stängt för besökare från väst, huvudsakligen beroende på det stora antalet prototyper och experimentflygplan som ställts ut. Fram till för bara några år sedan krävdes föranmälan inför besök.

Museets existens har varit hotad vid ett par tillfällen. 2005 förstördes entrébyggnaden och dess utställningshall av en brand. Stängningen av en intilliggande militärakademi, vars resurser för bland annat säkerhet togs i anspråk av museet, samt brist på pengar, gjorde att en stängning planerades 2016. De mera hanterliga flygplanen skulle flyttas till annan plats medan de stora skulle skrotas.

Lyckligtvis blev det inte så. Tvärtom har museet fått en ny utställningshall med flygplan huvudsakligen från andra världskriget. Huvuddelen av de utställda flygplanen står dock utomhus. Tack vare insatser av frivilliga entusiaster hålls de dock i någorlunda gott skick, trots påverkan av väder och vind. För dem som är intresserade av Kalla krigets flyg är museet i Monino ett givet besöksmål.