Premium

T121 Spica – marinens spjutspets som var skyddad mot kärnvapen

Torpedbåtarna av Spica-klass var de första som utvecklades med gasturbiner i stället för dieselmotorer, med digital artillerieldledning och skrov rustade för att klara följderna av ett kärnvapenkrig. Den sfäriska domen på bryggan innehåller eldledningsradarn. Foto: MALIN HARSTRÖM
T121 Spica var ett museifartyg med ett utrivet och mögelskadat inre när veteranbåtsfantasterna fick ögonen på henne. Bilden på styrbords och mittens huvudturbin från början av 2000-talet visar en liten del av det som föreningen T121 Spica Vänners medlemmar sedan ägnade 30 000 ideella arbetstimmar åt att få till ett sjövärdigt fartyg. Foto: VETERANFLOTTILJEN
T121 Spica var den första av torpedbåtarna som lämnade Götaverken 1966, tätt följd av T122 Sirius och T123 Capella. De övriga tre i Spica-klassen – Castor, Vega och Virgo – byggdes av Karlskronavarvet med sista leverans 1968. T121 Spica är närmast i bild i fotografiet från sjösättningsåret. Foto: ÅKE BERGQUIST/MPD/SJÖHISTORISKA MUSEET
T121 Spica på provtur utanför Vinga i maj 1966. Den iögonfallande sfären på bryggan innehåller radarenheten med spanings- och eldledningsradar som används för navigation, liksom artilleri- och torpedeldledning. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
”Hon är lättmanövrerad”, meddelar Henrik Bergman, som liksom Henrik Bergman till höger var dagens manöverofficer. Torpedbåten är utrustad med tre ställbara propellrar av svensk Kamewa-typ för att farten ska kunna regleras steglöst. De snurrar hela tiden, men kan sättas i viloläge (”flöjlas”) så att båten ligger stilla. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
Håkan Thelke skärskådar instrumenten i maskincentralen. Bland det viktigaste att hålla koll på är varvtalen för de tre gasturbinerna, som tillsammans har en kapacitet på 12 750 hästkrafter. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
När samtliga tre av brittiska Bristol Siddeley Proteus-turbinerna är i bruk i Spica har torpedbåten en maxhastighet på över 40 knop. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
Gunnar Hellström, teknisk chef, i maskinrummet. Kombinationen av gasturbin, vinkelväxel och ställbar propeller med sammankopplade manöversystem var en utmaning under konstruerandet av Spica-klassen. Det krävde flera år av omfattande testningar i särskilda anläggningar för att hitta hållbara lösningar. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
De 4 250 hästkrafterna för vardera turbin kan jämföras med dieselmotorerna från Mercedes-Benz som satt i Spicas föregångare, torpedbåtar av Plejad-klass, med sina 3 000 hästkrafter vardera. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
Luftintaget till de tre gasturbinerna drar in 75 kubikmeter luft i sekunden när samtliga är i drift. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
Bofors radarstyrda och fjärriktade 57 mm allmålsautomatkanon på främre däck manövrerades av en artillerimatros. Den har restaurerats och kan användas även i nuläget – även om fartyget förstås inte längre bär fungerande vapen. Bofors-kanonen var revolutionerande för sin tid, eftersom den kunde låsas på målet även under sjögång. Foto: FREDRIK SEDERHOLM
Leif Eriksson, som gjorde lumpen som telemekaniker på T121 Spica en gång i tiden, visar upp två patroner av 57 mm kaliber från luftvärnspjäsen. Foto: FREDRIK SEDERHOLM

De stora fartygens tid var förbi och en ny era av snabba ytattackfartyg tog vid. Med Spica-klassens torpedbåtar fick marinen en ny spjutspets i försvaret av svenskt territorium, rustade för kärnvapenkrig. Det sista exemplaret i landet hålls vid liv av en förening.

Angelica Söderberg
Publicerad

Ett dovt vinande som snabbt ökar i styrka sprids ut över Hårsfjärdens gråblå vatten. På torpedbåten T121 Spica intill en av Gålöbasens pirar, strax söder om Stockholm, pågår febril aktivitet. Delar av besättningen arbetar koncentrerat på akterdäck, strax intill det flera meter breda luftintaget till de tre nu rytande gasturbinerna från Rolls-Royce. Här krävs andningsmasker som skydd mot partiklarna som frigörs när de dras igång.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



premium farkoster fartyg marinen