Sputnik var startskottet för rymdkapplöpningen

Sovjetunionen sände upp Sputnik, den första konstgjorda satelliten den 4 oktober 1957. Den var ett litet mirakel av smart och sparsmakad design. Propagandavärdet var enormt. Bedriften satte fart på rymdkapplöpningen med USA, ledde till att Nasa grundades och demonstrationen av förmågan hos de sovjetiska raketerna inledde en ny fas av det kalla kriget.

Den 4 januari 1958 brann Sputnik upp i atmosfären. Den gjorde nytta ända in i det sista. Hastigheten i återinträdet gav information om tätheten hos de yttersta atmosfärlagen.

Sputniks signaler kunde fångas upp över hela världen. De 0,3 sekunder långa pulserna växlade mellan 20,005 och 40,002 MHz. Analys av signalerna gav ny kunskap om jonosfärens egenskaper.

Sputnik kunde också skicka enkel telemetri. Om temperaturen hade stigit över 50 grader eller sjunkit under 0 skulle längden på radiopulserna ändras till 0,2 respektive 0,4 sekunder. Den kunde också ändra pulslängden om trycket i satelliten skulle sjunka.

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria nummer 4, 2015 .