Fordon
Rapidloket – lätt och snabbt på spåret
Med Rapidloken fick Sverige ett lok som med låg vikt kunde dra expresståg utan att slita för mycket på rälerna, och som framför allt såg snabbt ut.
2Med krav på högre hastigheter på de svenska spåren inleddes en diskussion om vilken loktyp som var mest lämplig. Det vanligaste elloket, D-loket, konstruerades på 1920-talet och var av koppelstångstyp. Det var en slitstark loktyp, men nackdelen med koppelstänger är att gången blir ryckig vid högre hastigheter.
I slutet av 1930-talet beslutade SJ sig för att beställa ett antal ramverkslok med fyra drivaxlar samt löpaxlar i vardera änden. Sådana lok fanns redan på andra håll i Europa där man lämnat koppelstångsdriften bakom sig.
Med detta så kallade F-lok fick Sverige ett lok som kunde dra tåg i 130 km/h. Men det var samtidigt så tungt att det bara kunde användas på sträckor med kraftig rälsbädd. På många sträckor fick tågen köra max 120 km/h.
