Han gav missbrukarna livet tillbaka

Klockan är 14.30 den 22 augusti 1989. In i huvudbyggnaden vid Lunds universitetssjukhus skyndar ett följe av fyra personer. Tre av dem täcker den kirurgklädde mannen i mitten. Patrik Brundin håller händerna hårt om metallboxen vars innehåll måstes skyddas till varje pris; dopaminproducerade celler som han har frigjort från tre veckogamla foster som precis aborterats.

Med hjälp av ett specialkonstruerat instrument ska cellerna transplanteras in i hjärnan hos den svårt sjuka amerikanska medborgaren George Carillo. Hans tillfrisknande kommer att ge eko över hela världen. Men det är Lundaläkarna Anders Björklund och Olle Lindvall samt den amerikanske specialisten William Langston långt ifrån säkra på när de hastar vidare mot operationssalen på sjunde våningen.

Här ligger George Carillo nedsövd sedan flera timmar. Den stereotaktiska ram som ska hjälpa kirurgen Stig Rehncrona att med millimeterprecision orientera sig i patientens hjärna sitter på plats. Nytagna datortomografibilder visar var det hasselnötstora målområdet, putamen, ligger.

–Jag hade hjärtat i halsgropen när jag för hand räknade ut de vinklar och linjer som krävdes för att nå de ställen där cellerna skulle transplanteras, berättar Stig Rehncrona.

Det var inte första gången han använde det egenutvecklade instrumentet som cellerna förs in med, men aldrig tidigare hade det använts för att hjälpa en människa som på kort tid slungats in i ett tillstånd som motsvarar långt framskriden Parkinson.

Orsaken till att George Carillo befinner sig i det tillståndet är en effekt av att han har fått i sig den syntetiskt framställda molekylen MPTP (1-metyl-4-fenyl-1,2,3,6-tetrahydropyridin), bildad som en biprodukt vid framställning av droger. Molekylen angriper och dödar hjärnans dopaminproducerande celler. Men det var okända fakta när George Carillo, Juanita Lopez och Connie Sainz i juli 1982 injicerade drogen de trodde var heroin.

Filmerna som Teknikhistorias reporter får se visar hur patienterna några veckor efter att de injicerade narkotikan sitter förstenade, utan möjlighet att röra en enda muskel. Ett detektivarbete under ledning av den amerikanska neurologen J. William Langston gjorde att man fann orsaken och tillfällig bot i form av parkinsonmedicinen L-dopa. Men precis som vid vanlig Parkinson klingade läkemedlets effekter av efter ett par år. Kvar fanns bara biverkningarna i form av kraftiga hallucinationer, muskelkramper och överrörlighet.

Under en konferens i Belgien i oktober 1986 hamnade neurologen William Langston bredvid Anders Björklund, pionjär och spjutspetsforskare inom transplantationer av hjärnvävnad vid Lunds universitet. På bussresan mot en festmiddag föddes samarbetet som tre år senare resulterade i att tre svårt sjuka amerikanska medborgare fick dopaminproducerande celler transplanterade in i sina hjärnor vid Lunds universitetssjukhus.

– Vi arbetade efter hypotesen att det var bäst att ersätta de döda cellerna med nya, friska fosterceller av samma slag, säger Stig Rehncrona.

Han poängterar att de etiska frågorna var väl undersökta. Transplantation av vävnad från sex till åtta veckor gamla foster är tillåtna enligt den svenska transplantationslagen.

– Det är exakt den ålder som cellerna måste ha för att kunna rota sig och leva vidare i patienten.

Efter två operationer, en för varje sida av hjärnan, reste Lundaneurologen Håkan Widner tillbaka med Georg Carillo till USA den 19 september 1989. I oktober och november opererades så Juanita Lopez i Lund.

Två år senare, i november 1992, får omvärlden se resultatet. Filmer visar en glad Georg Carillo som är ute och cyklar. Hallucinationerna som har förpestat hans liv är borta. Nu ska han ta körkort. Juanita Lopez skojar, skrattar och visar hur bra hon gymnastiserar. Från att ha varit invalid klarar hon nu av att bo själv och har börjat studera. Bilder tagna med hjälp av PET-kamera visar den vetenskapliga världen att de transplanterade cellerna lever och producerar dopamin som de ska. Publiceringarna ger eko över hela världen.

Det lyckade utfallet gör att även Connie Sainz får en operation. Det löftet hade William Langston fått av de svenska läkarna som tidigare gjorde bedömningen att hon var för svårt sjuk för att delta i den första omgången. Fem månader senare har hon återfått förmågan att röra armar och ben och kan le igen.

De närmast mirakulösa tillfrisknandena till trots avstannar kliniska försök med celltransplantationer på parkinsonsjuka några år senare. Anledningen var övergången från kirurgiskt utförda aborter till abortpiller.

I dag är problemet med att ta tillvara nästan färdiga dopaminceller ur medicinskt aborterade foster på sjukhus löst. I år startar nya kliniska försök där minst tio svenskar med parkinson ska få celler transplanterade in i hjärnan. Operationerna är en del av Europaprojektet Transeuro. Med 120 miljoner i anslag ska forskare i Sverige, Tyskland, Österrike, Frankrike och Storbritannien utveckla säkra standardmetoder att utföra transplantationerna.

Under projektets gång ska totalt cirka 50 patienter opereras. Alla med hjälp av samma instrument som en gång räddade livet på tre amerikanska missbrukare.

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook